måndag 18 oktober 2010

Klockan är 02:50...och jag ligger vaken om natten..gamla reseminnen dyker upp

 Gamla resminnen...som får mig att vilja skriva

Tänk vad spännande att uppleva natten, alla nya ljud, nu vet jag vad det är som låter samma tid, samma bildörr som stängs..tidningsbudet. Det är också ett jobb. Regnet öser ner, jag dricker ett glas mjölk i hopp om att kunna falla till sömns igen..haha. Många goda ideér faller på plats, tror alla stora skapare får sina ideér på natten, man måste liksom vara totalfokuserad då dom kommer. Min terapi är just bloggen, det är det som är mitt fokus, att få skriva av mig och inspirera. Fötterna är alltid lika varma och mitt halsont blir inte bättre. Kom på att man kan faktiskt ha en blogg utan att resa, alla har ju sina olika resor i olika faser, detta är min, vår resa. Jag har rest i ca 15 år och tänker ofta tillbaka på alla galna händelser som jag har har genomlevt, och klarat mig. Allt från att ha liftat från Mexiko till Guatemala med en väninna. Vi ville ju bara spara pengarna..de få som fanns kvar. Samma resa i Mexiko ja då tar vi hand om en äldre mans båt i puellrto Vallarta, upplever mitt första båtliv, VHF radio på morgonen, alla hjälpsamma människor. Vi kunde ha seglat till söderhavet, vi gjorde inte det utan vi mönstrade på en ombyggd fiskebåt längs kusten på väg till Costa Rica. Två veckor av hav och en smågalen kapten som knaprade tabletter gjorde att jag sa en dag - Malin nu går vi av annars kommer vi inte att få det så bra. Mycket riktigt så var det så, vi gick av i rätt tidpunkt i the middle of nowhere i Mexiko, men vi var lika glada för det. Vi fick ju se kusten och delfiner. Ja eller i Costa Rica när jag och min syster Johanna liftade med bandidos...in vino veritas..Josefine nu har jag fixat skjuts till oss..eller när vi åkte med en gammal båt med last som bestod utav kor och mat.. från Ecuadors kust till Galapagos..fyra dagars resa i en lastbåt, samt sovandes i tält. Allt det där kan jag sakna men se tillbaka till med ett leende och tänka, gud vad nce att jag har gjort allt det där. Ångrar ingenting, är dock glad att skyddsänglarna har varit med mig. Mina resor på senare tid som Ygors och mina segelresor är också underbara, inte lika galna vilket är ganska skönt, lika mycket frihet och upplevelser på ett mer tryggt sätt.
Kanske blir man vuxen dårå...Jaha nu är klockan 03:07...nu kan jag nog sova igen, hoppas jag..
tack för mig...zzzzzzzzzzzz

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar