Det som varit och det som komma skall

Jag började med att tända ett ljus och och skulle egentligen sett en film. Men jag kände att det finns ord som ska skrivas ner och formas till en resumé och det som jag vill attrahera in i livet, detta året. Det nya året fullt av förhoppningar och nyfikenhet. 2011 var ett år av en massa mammafyllda dagar, min roll som mamma och att hitta den rollen. Början av året som bestod av en massa snö, istappar på husväggen, sömnlösa nätter och kolik..vackra dagar, sol, längtan att bara få vara jag, Josefine, kunna börja träna. Maya, vår lilla kärleksfulla dotter, denna lilla varelse som bara vägde lite över 2500 gram, grammen som räknades, kontrollerdaes, de små prematurblöjorna, känslan av att alltid höra, men oj så liten hon är. Amningen som kom igång, dagarna blev ljusare, jomen nu är nog ändå våren här...mer snö...lyckan glädjen och livet. Lät som en bra titel, dock lite lik Lyckan kärleken och meningen med livet. Våren kom, lättheten likaså, solen, blommorna. Sommaren kom och förde med sig ännu mer ljus och värme, jag kände mig nu som en säker mamma och Maya växte på bra. Vi hann ju även med Brasilien i Maj, underbar tid. Sommaren passerade och jag började tänka på ljuset...snart är det höst. Då hade vi återigen möjligheten att åka till Brasilien pga Ygors arbete. Väl hemma igen började mina dagar ta slut, mammaledigheten och har ett slut. Mörkret föll på och vips så var det advent och jul. Vart tog detta året tänkte jag..som alltid. Men jag håller med, med barn går livet fortare. Det är som att springa i ett ekorrhjul hela tiden, cirkeln, hjulet bara fortsätter. Wheel of life som buddhisterna beskriver livet.
Nu 2012 tänker jag när klockan är nio på kvällen, jaha vad händer nu då? Jag är nu arbetssökande som det så fint heter, är mitt uppi en fas i livet när riktningen bör ta en form, boende, jobb och dagisplats. Mitt liv som filmarbetare, kanske är det något annat jag ska göra trots allt. Mina intressen av filmen, bilden i sig, människor, formen, livet, dekoration, kreativiteten. Allt detta vill jag forma till ett arbete. Jag läste en gång ur en bok av Echart Tolle, han sa så här när man ej visste exakt hur livet skulle se ut. " Gratulerar till att du ej vet vilken väg du skall gå. Han tyckte att det var fantastiskt att man ej hade en väg att gå, att det som skulle komma komma skall. Jag tror att jag ej är ensam om att känna så här efter en mammaledighet, eller så har man ett fast jobb och tvekar på vilket jobb, vilken riktning man ska ha.  Jag är öppen för en väg som bidrar till att få jobba kreativt, ha en hyfsat bra lön, en bra fin miljö, bo ljust, gärna en trea, att Maya får ett bra dagis. Att vi får vara friska. Nu blev detta ett väldigt långt inlägg..men det summerar ju hela livet på nåt vis.