söndag 28 augusti 2011

Tacksamhet

Inser nu att mitt bloggande inte är lika frekvent...kan vara att Maya blir större och kräver mer uppmärksamhet och att jag nu är ensam hemma med henne. Det är en sån lärande tid nu med henne, varje dag händer det något nytt i hennes utveckling. Mamma och pappahjärtat blir allt större och mer stolt på något sätt. Titta en liten tand som skymtar..tänk att att en sån liten sak kan vara så stort för en förälder. Skratt, gråt, vardagsbestyr, blöjor, ickeglamour, trötthet och en massa annat som jag kan skriva om. Trots allt heter ju denna blog " Newmomslife". Den startades snart för ett år sen. Mina sömnlösa nätter som varje natt såg likadana ut, kikandet genom fönstret, endast en stackars brevbärare som egentligen bara ville sova..men som varje natt delade ut våra brev. Funderingar över livet, tiden som skulle komma, som mamma. Ja mycket har hänt sen dess. Vilken utveckling för oss som föräldrar och för Maya. Nu inser jag som gräsänka i 3 veckor att man klarar mer än man tror. Allt handlar om inställning, planering och vila. Idag såg jag programmet om cancersjuka barn...mammahjärtat fällde många tårar...när jag inser att det lika gärna kunde varit vårt barn som låg där. Starka själar som visar oss vägen, barn som går först. Jag tänker på den tiden vi hade fått Maya och den tiden som vi var på Neonatal, samhörigheten, ensamheten, känslorna och hoppet att allt skall bli bra. Våra delade tankar med andra föräldrar, våra lika upplevelser. Jag såg föräldrarnas blickar som visade mod men som innerst inne vara så sköra, som man är i en sån situation. Jag har lovat mig själv att se de små sakerna i livet nu, tycker jag blivit bättre på det. I veckan vid det mest trafikerade övergångsstället vid centralen i Göteborg så såg jag en liten duva som åt ris, jag stannade upp...en man från kanske Iran med sin dotter stod där, dom berättade att dom i en vecka hade åkt till samma ställe och matat fågeln...så fint. Jag blev så berörd, mitt i detta stressade samhälle så åker pappan in med sin 11-åriga dotter och matar en duva. Jag kände att det finns hopp för mänskligheten. Seaner i veckan fikade jag med en vän, vi upptäckte ett nytt fik som var som att komma till Provence. I allt detta stora vackra så ser jag en liten mus som springer över marken. Jag blir så glad och att vi såg den. Det lilla i det stora.

Ta vara på på varandra som en vän sa (:

lördag 13 augusti 2011

Loppissjälens julafton




Nu idag var vi på en loppmarknad på Heden, stor som en fotbollsplan...gud jag kan lätt hitta en massa saker. Vi hittade faktiskt bara sånt som vi behövde till Maya..förutom de tre underbara kopparna...som jag bara var tvungen att köpa. Tre st för tjugo kronor. Jag tror nog att det nästan är det roligaste som finns att hitta bra saker för en billig peng. Dessutom finner man alltid lite vintagevibbar över dom med. Här är lite utav det vi köpte idag. Maya hänge med i babybjörnen, sa inte ett ljud, kvittrade till när en hund gick förbi...händerna på henne snurrar runt...oiiii..oiiii låter hon. Jag tänker att vissa som ej har barn tycker sånt här är så fånigt att läsa..men det blir så här för nästan alla som får barn. Man blir liksom lite uppslukad och gläds åt det lilla i vardagen. Nu när Maya sover sitt eftermiddagssov efter en bajs som heter duga..upptillryggenbajs som jag vaknade upp till. Yrvaken satte jag på barnautopiloten, bara att byta. Ygor var lika trött han. Utanför ljuder lätet av klingande ölpåsar och folk som är klädda lite likadant, hipsters så det förslår. Way Out West överallt. En tanke på den tiden då jag själv åkte på festival. Sen behöver man inte vara 25 år för att gå på festival men medelåldern är det tror jag, på denna festivalen i alla fall. Musik är ju kul, det handlar väl om fas i livet och musikintresse. Vad är en musikfestival med artister som Prince när man kan sitta i soffan och kolla på " Mitt Afrika"..haha. Skojar lite förstås. Fast filmen är ju bra! Nu dricker jag nöjt ur min vackra gamla kopp...koppfetischist som jag är. Just idag är jag så nöjd att bo här i mitt i haga, känna stadssorlet, sommarljuden, värmen som kom tillbaka och kika på alla olika sorters människor som går här utanför.

söndag 7 augusti 2011

Sommaren i mitt hjärta

Sköna sommar, alla ljuvliga ljumma kvällar, enkelheten i att sitta ute och äta. Njuta, dricka vin, lukten av blommor, folksorl på alla håll och kanter. Känna doften av havet, sanden under tårna, ljumma klippor. Nu hade vi återigen en underbar vistelse på vårt somriga sköna Rossö. Familjen samlas, känslor hit och dit, tankar, allas olika faser, goda middagar, skratt gråt och goda kakor...som jag bara älskar att baka. Livsnjutare som jag är. Som min pappa sa, Jo du Josefine du skulle ha ett jobb som delfinvakt på någon vacker ö med sol och värme..hmm inte ett så dumt förslag..haha. Just för att jag egentligen innerst inne bara vill allt det där som bidrar till att alla sinnen är på topp. Helgens absolut bästa var nog det första badet vid långebrygga, + 23 grader varmt och bastun så klart. Lukten av vedeldad bastu, björkriset som användes, det kalla badet mellan varven. Sen hann vi med en första båttur bara jag Ygor och Maya inne i rossös lilla fjord. Vackert.

Känner mig så glad för min familj och för att ha så mycket roliga saker att hitta på under min mammaledighet.


Viva o verão