Igår kom äntligen den där dagen jag har längtat efter så mycket...sol, en underbart god caipirinha vid poolen (lovar jag drack väldigt lite för er som oroar er för alkohol vid amning)..hihi. men den var väldigt god. Jag fick även för första gången sitta alldeles själv vid poolen och läsa yourlife, en hel artikel, wow vilken grej, utan att bli störd. På med solhatten, steka sig i solen och bara njuta. Just då i den stunden kände jag , Josefine detta är du värd, så njöt jag extra mycket. Jag satte försiktigt ner mina vita svenska ben i poolen och undrade för mig själv, varför bor vi inte här? Allt är ju möjligt. Slippa den där gråa vandringen på vintern från Landsvägsgatan till centrum, förbi den svarta snöhögen på järntorget, vinden viner och människorna lider. "Det är synd om människan" som August Strindberg sa..jag håller med honom. Vi behöver all sol vi kan få, njutning av blommor, ljumma vindar och goda solmogna frukter. Man blir mer mjuk i en miljö som denna. Musiken mjukar upp sinnet. I morse vaknade Maya vid sju i stället för halvsex, härligt. Gott starkt kaffe och samba från tv:n. Eu gosto desta vida!
Himmeln är lika blå idag, solen lika stark, i morgon åker nog till Buzios.....lovely.
Du är såå mycket värd allt detta! Vad underbart med sol värme samba tid... Njut!!
SvaraRaderaSå mysigt ni verkar ha det & en alldeles egen stund i solen-härligt!!!
SvaraRaderaKram Linda