Jag och Maya var på Rossö i helgen, en skön regntung helg med mycket familj, goda middagar och vin. Tänd brasa och sköna ganska så långa frukostar. Man tar liksom allting i sin takt, alla har ju också sina olika faser och tider, speciellt nu när man har barn. Det är så bra att öva sig som mamma att åka bort, lite längre..lite längre bort för varje gång och som ensam se att det fungerar. Då vi förhoppningsvis kommer till Brasilien...då är det bra att veta det, för jag skall vara med Maya hos Ygors familj i 15 dagar. Förhoppningsvis kommer iväg betyder att båten är sönder som dom arbetar på och kanske ej hinner lagas tills dom ska ha valprojektet..jaja,,en bonus om vi kommer iväg, så tänker jag nu för att rädda mitt resego och längtan till både Ygors familj och en smula värme. Idag kände jag en verklighet av regn, vind, regn och barnskrik, tunga ögon och en trötthet som var tvungen att bara sopas bort, autopilot på och ej känna efter förrän jag var hemma och Maya somnat gott. En sak om dagen får räcka har jag lagt märke till. Allt blir så ruckat i sömn för Maya, då förskjuts allting framåt. Så idag var det träff med mammagruppen, mera igenkänning, samtal om jämlikhet..så klart..haha och lite råd och tips på vägen. Otaliga oavslutade samtal och amning. Livet som moder. Jag känner så mycket liv i närvaron med Maya, så mycket lärdom. Realism, Nu ska jag tvätta, Ygor kommer snart hem. Vardag. Nu blandar jag hej vilt, jag och Ina var så klart på Lord Nelson, en fin fin secondhand i Strömstad, en man i plommonstop som bara har vuxit in i hela livet som second hand. Givetvis gick vi där i timmarna två, Maya satt i sin bilbarnstol i en konsum kundvagn, lite på sniskan, men tyst vart det i alla fall. Gick så bra så. Jag hittade lite rosporslin...som alltid, denna obotliga romantiker som jag antagligen är.
Nu mååååååååååååste jag tvätta, tjolahopp.
Jag och Maya var på Rossö i helgen, en skön regntung helg med mycket familj, goda middagar och vin. Tänd brasa och sköna ganska så långa frukostar. Man tar liksom allting i sin takt, alla har ju också sina olika faser och tider, speciellt nu när man har barn. Det är så bra att öva sig som mamma att åka bort, lite längre..lite längre bort för varje gång och som ensam se att det fungerar. Då vi förhoppningsvis kommer till Brasilien...då är det bra att veta det, för jag skall vara med Maya hos Ygors familj i 15 dagar. Förhoppningsvis kommer iväg betyder att båten är sönder som dom arbetar på och kanske ej hinner lagas tills dom ska ha valprojektet..jaja,,en bonus om vi kommer iväg, så tänker jag nu för att rädda mitt resego och längtan till både Ygors familj och en smula värme. Idag kände jag en verklighet av regn, vind, regn och barnskrik, tunga ögon och en trötthet som var tvungen att bara sopas bort, autopilot på och ej känna efter förrän jag var hemma och Maya somnat gott. En sak om dagen får räcka har jag lagt märke till. Allt blir så ruckat i sömn för Maya, då förskjuts allting framåt. Så idag var det träff med mammagruppen, mera igenkänning, samtal om jämlikhet..så klart..haha och lite råd och tips på vägen. Otaliga oavslutade samtal och amning. Livet som moder. Jag känner så mycket liv i närvaron med Maya, så mycket lärdom. Realism, Nu ska jag tvätta, Ygor kommer snart hem. Vardag. Nu blandar jag hej vilt, jag och Ina var så klart på Lord Nelson, en fin fin secondhand i Strömstad, en man i plommonstop som bara har vuxit in i hela livet som second hand. Givetvis gick vi där i timmarna två, Maya satt i sin bilbarnstol i en konsum kundvagn, lite på sniskan, men tyst vart det i alla fall. Gick så bra så. Jag hittade lite rosporslin...som alltid, denna obotliga romantiker som jag antagligen är. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar