Mellan himmel och jord

Inspiration och drömmar

2012-02-25T03:36:00.000-08:00

Soliga underbara dag, jag har redan varit uppe med tuppen enligt mig, 07:15...lilla Maya har fått in dagisrutintid..ja det är väl bra..men just Lördagar, nej. Men jag har redan njutit av en vårpromenad i Linnéstan, brukar försöka hitta affärer som jag ej brukar gå till. Som idag kikade jag in hos Alvhem, en underbar inredningsaffär och fastighetsmäklare. Vilket underbart bra koncept! Har redan hittat ett sovrum jag vill ha, har redan hittat en lägenhet för 2. 850 0000..det är bara min plånbok som inte riktigt stämmer överens med min lilla stora önskan. Steg 1. Hitta ett bra gärna kreativt välbetalt jobb! steg 2. vad har vi råd med, vad är våra önskningar och det lilla stora avgörandet..vart vill vi bo?

Många funderingar och många nya funderingar när man har barn. Luften..som inte är superbra i Göteborg, bor man på landet, ja då krävs det bil, också en utgift. Jag gillar ju stadsviben men jag gillar även tystnaden..vart hittar man en bra lösning av boende då?

Ibland finns en längtan av att hitta det där perfekta hemmet, ljust fint, öppna ytor...gärna öppen spis. Längtan av att arbeta med något som är så där passionerat inom en. Givetvis såg jag en naturfilm om en kvinna som jobbar med späckhuggare, som hade den där blicken av passion, eldsjälsögonen...då tänker jag genast, kan alla människor ha det så? Har hon barn som hon behöver lämna på dagis innan hon sticker ut på havet och simmar med späckhuggare..hmmm..tror inte det. Såg inga på gården..haha.
Vissa dagar kommer den där undringen över livet, eldsjälsjobb..konsten att både finna det där Wow och att kombinera det med familj och ekonomi. Jag älskar min familj bara så ni vet!

Tror jag behöver lite eldsjälsögon igen och känna en puls av livet utanför linnégatan (:

Captured in the moment.

2012-02-20T02:27:00.000-08:00

Sometimes the feeling of creativity just comes...especially when the sun is out.

Have a great day (:

Sommarkänsla..och andra vardagstankar

2012-02-13T09:55:00.000-08:00

Jag har en koalabjörn i min famn, Maya ligger sjuk, ihopkrupen som boll. Kameran är för långt bort..ni får en skön sommarbild sitället..hihi..som ger en känsla av sommaren. Kanske en rak motsats till vad som är just nu. Det var detta med att inte längta bort, bara längtan...sommaren känns så långt bort i Februari. Att vara mitt i livet, feber, dagis, hosta, förkylning, oro, vårdcentralen och en massa annat som hör småbarnslivet till. Som förälder blir man så där extra orolig över sitt barn. Man är alltid orolig över något verkar det som. Kanske just för att man känner sig maktlös över barnet, speciellt om barnet är sjukt. Febertopparna...upp och ner som en jojo. Allt är normalt...som dom på bvc brukar säga. När koalan somnar, då hinner jag bli så där extra nostalgisk och titta igenom alla mina bilder. Insåg precis att man (jag) såg så frisk och äventyrlig ut på mina bilder...då syftar jag så klart på bilder från våra seglingar och andra sköna semestrar. Min snälla man sa genast..jomen Josefine du kan se ut sådär igen..lite snällt sagt. Det är bara att träna och leva mer hälsosamt..kanske också att man då ej hade varit gravid eller att vi var ute i varma vindar och turkostblått hav med delfiner och valar. Det kan vara det..haha..och att här i Februari, + 1 grad med vindpiskande regn / snö, att man inte riktigt känner samma wow. Men tids nog blir det vår, sommar. Bacillerna släpper taget om människan kring påsk förhoppnigsvis, ljuset kommer tillbaka och alla tittar upp och ler när man går på gatan.

Håll ut!

Fin vårbukett

2012-01-30T06:47:00.000-08:00

Ibland eller ganska ofta så fyndar jag....tänkte innan att en dag skulle jag nog lämna plånboken hemma. När Maya sover så brukar jag kika i affärer, idag blev det en mängd affärer jag aldrig har beskökt innan. Denna fina vårbukett i papp hittade jag på 24, Aschebergsgatan En fin interiöraffär som hade rea så klart...(:
Billig, oerhört fin och praktisk. Den dör aldrig..bara en sån sak.

Fredagkväll och helyllemamman tog fart igen

2012-01-27T10:55:00.000-08:00

Kände mig återigen som en helyllemorsa när jag idag bakade morotsbullar och jordärtskockssoppa...så gott och det känns så bra att ge min familj god mat. Ygor står ju annars för det mesta för maten här..och jag äter gladeligen av hans goda mat. Maya har börjat förskolan och trivs som fisken i vattnet, mycket nya intryck och småvänner som går omkring. Hon kämpar med sina små steg och vill också gå ser vi. Det finns en liten kille vid namn Olle som mer än gärna pussar henne..så gulligt. Hon förstår nog inte riktigt grejen utan tittar mest på honom och undrar..vad gör du? Det är en utmanande känsla hos föräldrarna med att gå upp "tidigt" tycker vi..haha..klockan sju. Vi har ju annars sovtit till klockan nio och tagit en långsam frukost. Men samtidigt är det bra att komma igång, bli en "vanlig" människa igen med normala tider. På Torsdag, då vet jag för första gången hur det känns att lämna Maya. Efter 1 år och nästan 4 månader lämna vår lilla plutt till andra personer...alla pratar om hur ledsen man blir. Speciellt om barnet blir ledsen. Men bortsett från denna känsla så ser jag fram emot att kunna få vara själv lite, söka jobb i lugn och ro. Kunna städa rent utan att vara orolig för att Maya ska hitta på något utan att jag ser det..Få sitta och dricka en kaffe i lugnan ro. Eller tänk att kunna läsa en bok eller en tidning utan att bli störd..okej mycket egotänk men normalt, att vilja få tillbaka sina rutiner och få vara i sitt egna igen. Ygor åker snart till Brasilien igen, en månad nästan som gräsänka. Hoppas tiden går fort...(:

Nu väntar en rengöring i badkaret då Maya bajsade..igen för 4:e gången..

Känslan av att hitta en bra bok..

2012-01-14T13:55:00.000-08:00

Ibland händer bara att när man är inne i bokaffären så ser man en bok och vet att det är just den här boken jag ska läsa. Alef heter boken, skriven Paulo Coelho. Den handlar just om sökandet, det jag allt bär med mig. Som många bär med sig. Resan inom sig själv och utåt. Förändringens tid och att hitta svar hos sig själv. Vart är jag på väg och varför. Jag har precis börjat läsa den och känner direkt att denna boken kommer ge mig perspektiv och inse att det är fler än jag som undrar vart dom är på väg.

- Although sometimes, we need to be strangers to ourselves. Then the hidden light in our soul will illuminate what we need to see.
Paulo Coelho

Det som varit och det som komma skall

2012-01-01T12:51:00.000-08:00

Jag började med att tända ett ljus och och skulle egentligen sett en film. Men jag kände att det finns ord som ska skrivas ner och formas till en resumé och det som jag vill attrahera in i livet, detta året. Det nya året fullt av förhoppningar och nyfikenhet. 2011 var ett år av en massa mammafyllda dagar, min roll som mamma och att hitta den rollen. Början av året som bestod av en massa snö, istappar på husväggen, sömnlösa nätter och kolik..vackra dagar, sol, längtan att bara få vara jag, Josefine, kunna börja träna. Maya, vår lilla kärleksfulla dotter, denna lilla varelse som bara vägde lite över 2500 gram, grammen som räknades, kontrollerdaes, de små prematurblöjorna, känslan av att alltid höra, men oj så liten hon är. Amningen som kom igång, dagarna blev ljusare, jomen nu är nog ändå våren här...mer snö...lyckan glädjen och livet. Lät som en bra titel, dock lite lik Lyckan kärleken och meningen med livet. Våren kom, lättheten likaså, solen, blommorna. Sommaren kom och förde med sig ännu mer ljus och värme, jag kände mig nu som en säker mamma och Maya växte på bra. Vi hann ju även med Brasilien i Maj, underbar tid. Sommaren passerade och jag började tänka på ljuset...snart är det höst. Då hade vi återigen möjligheten att åka till Brasilien pga Ygors arbete. Väl hemma igen började mina dagar ta slut, mammaledigheten och har ett slut. Mörkret föll på och vips så var det advent och jul. Vart tog detta året tänkte jag..som alltid. Men jag håller med, med barn går livet fortare. Det är som att springa i ett ekorrhjul hela tiden, cirkeln, hjulet bara fortsätter. Wheel of life som buddhisterna beskriver livet.
Nu 2012 tänker jag när klockan är nio på kvällen, jaha vad händer nu då? Jag är nu arbetssökande som det så fint heter, är mitt uppi en fas i livet när riktningen bör ta en form, boende, jobb och dagisplats. Mitt liv som filmarbetare, kanske är det något annat jag ska göra trots allt. Mina intressen av filmen, bilden i sig, människor, formen, livet, dekoration, kreativiteten. Allt detta vill jag forma till ett arbete. Jag läste en gång ur en bok av Echart Tolle, han sa så här när man ej visste exakt hur livet skulle se ut. " Gratulerar till att du ej vet vilken väg du skall gå. Han tyckte att det var fantastiskt att man ej hade en väg att gå, att det som skulle komma komma skall. Jag tror att jag ej är ensam om att känna så här efter en mammaledighet, eller så har man ett fast jobb och tvekar på vilket jobb, vilken riktning man ska ha. Jag är öppen för en väg som bidrar till att få jobba kreativt, ha en hyfsat bra lön, en bra fin miljö, bo ljust, gärna en trea, att Maya får ett bra dagis. Att vi får vara friska. Nu blev detta ett väldigt långt inlägg..men det summerar ju hela livet på nåt vis.

Julefrid här i vårt hus..no stress

2011-12-23T10:11:00.000-08:00

Dan före dopparedan...julstämning...hmm...försöker på alla sätt...det måste vara att det lika gärna kunde vara Oktober rent vädermässigt. Men jul är det i alla fall och vi är alla sjuka..snörvel snörvel. Jag har fått ihop ett pepparkakshus..det ser lite halvdant ut men tycker det blev väldigt gulligt trots allt. Jag funderar på detta med julstress, det har blivit ett uttryck. Men visst finns det en viss stress, på många olika sätt. Detta med att allt ska vara så perfekt, alla ska vara tipptopp, jättemycket god mat, man lägger ut jättemycket pengar på mat..skänker även lite pengar till de fattiga..i hopp om att stilla sitt dåliga samvete en gång om året. En sak jag reagerar på är att alla dessa problem, fattigdom existerar ju hela året runt.. men just vid jul då ska plånboken fram. Kanske är det Karl-Bertil Jonsson som har instiftat denna idé från början...jag ville bara ge från de rika till de fattiga..som han sa. Genast sade fadern..har jag närt en kommunist vid min barm..! Jag gillar Karl-Bertil. Precis just nu är jag ensam, Ygor åkte med Maya till min familj som pysslar inför julafton, jag fick lite ensamtid..känner att jag gärna ville vara med med ändå så skönt att få egentid. I morgon är en ny dag, en piggare dag hoppas jag. Jag känner ändå julefrid och ingen stress, det är skönt. På tal om stress som jag började texten med. Jag läste om en bloggerska som försökte "fly" till Thailand i hopp om att slippa sill och tomteluvor..nej nej..svenskarna hade med sig julmat så klart och det är väl bara så, man vill ha men ändå inte..Kanske lite lagom. Vem vet vi kanske firar i Brasilien nästa år. Snart är det ett nytt år, fullt av nya utmaingar, förändringar och positiva saker hoppas vi på. Nytt hem, första handskontrakt, gärna en trea. Nytt kreativt roligt jobb, och en dagisplats...bara tre "små" grundstenar för att man ska må bra i livet.

Nu ska jag sätta på lite skön julmusik och stämma in julen...God jul på er.

Glad Lucia!

2011-12-12T11:42:00.000-08:00

Nu äntligen sitter jag i min morgonrock plus en tjock tröja..mys...en glögg och lussekatter...ohh vad jag ändå gillar den här tiden. Att få grotta in sig, pyssla i den mån det går med en ettåring som kräver en viss uppmärksamhet. Jag tycker vi har fått det riktigt julmysigt. Mina ambitioner att fota det som är juligt idag försvann då jag var tvungen att ringa till försäkringskassan och A-kassan...energin och kreativiteten försvinner liksom med dessa samtal. Dom var trots allt positiva. Jakten på dagis fortsätter..herregud vad svårt det ska vara då. Okej mina vänner säger på Brännö får du plats på en gång, eller min familj..i Alingsås där Josefin, där får ni plats med en gång. Ska man kämpa på i motvind eller bara bryta upp och göra det lättare för sig? Flytta måste vi ju göra tids nog ändå, till ett större boende. Jag tänker på det hela tiden, som en nagel i ögat..Som min bror sa, jo antingen flyttar ni till Rio eller Alingsås, båda har festivaler och familj..haha. Så antingen blir det Karnevalen eller potatisfestivalen..hhmmmm..svårt val..haha. När jag gick med Nettopåsarna i regn och vind så tänkte jag som alla vintrar...Josefine vad gör du här? Det måste finnas en högre mening med detta. Nu är meningen i alla fall att dricka glögg och att fira lucia i morgon. Vi har så klart köpt en pepparkaksklänning till Maya. Får se hur länge hatten är på..kanske tre sekunder. Ett annat helyllesvennsoninköp var en röd Didrikssonoverall till Maya....kändes så vuxet..haha. Jo vi är ju som sagt vuxna och föräldrar, men det kändes så där pretto. Fin varm och regntät är den.

Har lagt in en bild från förra vintern en sån riktig vinter med snö.

Glad Lucia!

Det blir snart ljust igen....

2011-12-01T07:33:00.000-08:00

Jag är verkligen en person som är så väderberoende och ljusberoende som många andra. Kände att energin inte fanns för att göra några större utsvävande nya projekt. Egentligen borde det vara en ypperlig tid för att vara inomhuskreativ och känna så där..ohh vad härligt det är att se ute mörkret och vara inneilägenhetenpositiv...eller? Jag slog på tv:n i min mörkerkänsla och vips så blev jag lite piggare..en dokumentär om kitesurfing i Tahiti...yes ja tack...söderhavet take me there at once. Varför kan man(jag) aldrig vara nöjd med det som är. Tror att många med mig känner så här nu....okej bara till Mars sen vänder. Vi som har varit i Brasilien två gånger, du borde inte vara onöjd...okej det stämmer men denna perioden är sååååååå lång av mörker, grått och bara rusk. Ingen kan väl gilla läget nu??? Det är nu man skulle åka och komma tillbaka i Mars. Mina gamla vagabondrötter börjar alltid rastlöst leta sig mot varmare breddgrader i November. Vi har varit hemma en månad nu och det känns som ett halvår redan...tiden spelar mig ett spratt tror jag. Maya är för rolig nu, hon är mitt solksen i vardagen, vårt lilla solsken med sina två små tänder i underkäken som fnissar till och visar sig...oiiiiiii.....vad säger kossan..Grrooaoooo..okej, alla djur verkar låta likadant. Tänker att jag borde leka mer med henne, vara mer i hennes höjd, på lekplats..men återigen..ha inte för höga krav. Ingen gillar att stå och frysa i en lerig lekplats och huttra...alla rastlösa trötta, svartklädda föräldrar med sin latte i handen..jodå..det är jätteroligt att stå där..haha. Inne är bra. Då vinden viner och regnet öser ner..som borde ösa ner i torra områden i andra länder. Obalansen som råder i världen. Tänk inte på det nu..ta en god kopp kaffe och en tryffel och tänk inte på fattigdomen, då blir du bara ännu mer frustrerad. Hjärtat knyter sig och vill bara hjälp alla. Kan börja med att rensa ut kläder och ge till de hemlösa. Mammahjärtat som vill hjälpa alla.

Jag hoppas att solen kikar fram snart...annars får det nog bli antingen en restresa eller ljusterapi.

Här är lite bilder, min visionboard...det jag älskar.

Go kväll....

Ett år sedan..

2011-11-06T13:29:00.000-08:00

Nu idag har det gått ett år sedan vår lilla underbara Maya kom till världen, denna lilla späda fragila varelse men med en styrka av stål. Just idag då var jag helt omedveten om att jag skulle föda dagen efter som den sjunde November. Totalt avslappanad var jag på besök hos min mor, Ygor var i Göteborg. Efter en stark intution av att något inte stod rätt till åkte vi till Varbergs sjukhus.. På femton minuter hade jag blivit mor...akut kejsarsnitt.

Blog från 20:e November 2010
En helt ovanlig Söndag som jag brukar säga. Maya åkte till Neonatal med ambulans till Östra sjukhuset, vi tio timmar senare..den känslan av att få se sin nyfödda dotter var som himmelriket, en ganska speedad Ygor for omkring i rummet, adrenalinet var på topp. Jag låg mest och svamlade och kände inget från magen till tårna. Väl uppe på Östra kunde vi få se henne igen, uppkopplad till max kändes det som. En tid av känslor, utsatthet, förundran och lyckorus samt läkning hade börjat. Historier från alla håll och kanter, vandrande havande kvinnor som vaggdade omkring i de gråvita salarna..allas utsatthet av av att inte vara hemma med sina små mirakel, väntan på att få åka hem. Jag var itudelad och fick sova själv en del dagar, längtan till både Ygor och Maya..bearbetningen och healingen av det som hade hänt. Magen som försvann på tio minuter...snuvad på konfekten..jag älskade min gravida mage, vi som hade skrivit förlossnningsbrev..ilussionernas önskan av en en normal förlossning. Komiskt nog hade vi varit fyra dagar tidigare på Östra för en infoträff om förlossningen...så allt har väl en mening. Denna fantastiska personal som förstår alla vilsna nyblivna föräldrar, som både var förberedda och oföberedda på det öde som väntade dom. Dom blåa rockarna, ljuset, lukten av sjukhus, alla apparater...som pep hela tiden, lycka och sorg om vartannat. Vi var där i fem dagar sedan kunde vi få komma till Mölndlas sjukhus för tillväxt av Maya. Ännu en flytt, ett nytt sjukhus..andas..djupt, gråten som ständigt fanns där, ärret..Jag ser dessa rader som en terapi, ett sätt att bearbeta alla känslor, få luft. Jag tror att det kommer ta sin tid att förstå, anpassa sig, oss till allting, för mig tar det tid. Mölndal var en fin tid, en skola i både förädrarskap och amning, funnit nya vänner som är i samma situation. Samtalen, glädjen, tårarna som kom och gick, allas olika upplevelser, trötta ögon, ömmande bröst, allt som ingår i en ny mammas kropp, pappans lycka och en del frustration över att inte kunna hjälpa alltid. Sammanlänkningen av den nya familjen, de nya rutinerna, tiderna, var tredje timma sondmatning, amma, blöjbyte, lite som att jobba på bandet kan jag tänka mig. Ljudet av förlossningen på våningen ovanför, skriken, tystnaden av den sista krystningen..dags att vakna igen till en ny dag av nya rutiner. Morgonens samtal i våra amningstsolar om sondmatning, kiss och bajs..amningsvikt nakenvikt, gram...önskan om att få åka hem. Vi delade en vecka tillsammans, vi och två andra par. Vänner för livet. Delaktighet och förståelse. Veckan närmade sig sitt slut, vi fick äntligen åka hem, elva dagar senare ,hemsjukvård för Maya. Nu sitter vi här inboade och har det mysigt hemma, landar mjukt och stilla, ute är det kallt och den första snön föll vit på marken. Tacksamheten över livet, vårt lilla mirakel och att allt gick bra. Vår oändliga resa av familj har bara börjat och tjusningen av torka bajs och kiss som bara är gulligt...tack universum för Maya.

Nu så här ett år senare när jag ser henne krypa omkring och ställa sig upp överallt, med sina 8, 5 kg så blir jag varm i hjärtat. Hon är liten men glad och framåt. Lugnet har lagt sig, minnena finns kvar på olika sätt i kropp och själ. I köksskåpet finns minnet kvar av sonden. De sömnlösa nätterna med skrik, utmattningen av koliken, frustrationen, att allt är nomalt som barnmorskan sa. Amnningen som tog tid, gram som räknandes tre gånger i veckan. Nu skojar vi mycket med Maya, mamma och papparollen är mer självklar, Utmaningar varje dag, glädje, irritation, skratt gråt, värmen och kärleken till vår lilla älskling.

tack stora lärare som lär oss tålamod och närvaro, love

Ashes and snow....en lång vacker meditativ dröm

2011-11-04T04:59:00.000-07:00

Letter 68

"A pod of whales was lying like long recycling Buddhas on the sea.
My sister and I put our ears to the bottom of the boat so we could listen to their songs.

We turned to my grandfather and asked, 'What do their songs mean?'

'The whales do not sing because they have an answer,' he said.
'They sing because they have a song.'"
Jag berördes så djupt igår när jag såg filmen "Ashes and snow" med min vän Bibbie som gav mig den i födelsedagspresent...tack Bibbie för det. Mina ögon öppnades för en värld som jag har inte har haft tid med , som finns där inom mig. Djupet, Poesin, själen, kontakten till det som inte syns. En sekvens speciellt när en kvinna dansar med en örn som flyger rakt emot henne, rätt in i hjärtat kom den, känslan, glädjen, sorgen från inte vet vad, bara en känsla som infann sig just då. Bara att vara i den.

Endless summer...

2011-10-25T16:35:00.000-07:00

Ja då har vi nästan varit i Brasilien i fyra veckor, känns ibland som sex månader, härliga rytmiska land. Jag reagerade på när en vän skrev om glögg och pepparkakor..va vaddå, har jag missat något? Jag är nog kvar i den ändlösa sommarens vibbar. Som när man var barn och sommarlovet var sååååå långt och härligt. Brunbränd, myggbiten och barfotafötterna var så där ingångna att skor kändes totalt fel. Nej jag vägrar leta upp min tre år gamla tjocka svarta dunjacka i källaren. Vill inte se...håller för öronen..haha. Hör inget ser inget. Jodå det är sant, vi kommer tillbaka till kylans grepp och vindens piskande vindar..haha här får ni för att ni varit och gottat er alldelses för länge i Brasilien. När vi åkte i slutet av September så var det varmt, fortfarande gröna skogar. Okej hur överlever jag en vinter hemma, jag har funderat. Lösningen är ett årskort på Universeum, fly till djungelns skogar , till havets alla mäktiga djur. Köpa träningskort på ett hyfsat billigt träningscenter. Endorfiner here I come. Fika mycket på trevliga fik. Umgås med vänner och familj. Baka mycket, ja vad mer...visa Maya världen. Pussa min man mycket. Jobb var det också, hitta ett bra jobb, att Maya får komma till ett bra dagis. Dricka choklad utomhus, njuta, vända på gud vad jag är trött mönstret. Allt detta tänkte jag på idag då jag solade utomhus vid poolen, läsandes yourlife, lyssnade på Kutira och Raphael, musik från Hawaii. Kände mig så där lyxigt lätt och mjuk samtidigt. Solen var så där len mot huden, underbar vind. Distans till vardagen hemma är bra, då kan jag träda in lätt igen och förhoppningsvis hitta nya vägar. Är så tacksam över denna energipåfyllande månaden här i Brasilien.

Mot Nordens isande vindar....med lätthet (:

Total lycka och förfäran !

2011-10-15T14:50:00.000-07:00

Häromdagen åkte vi förbi ett stort plumeriaträd. Jag kom ihåg husnumret och tänkte hit måste jag bara gå. jag älskar denna lilla blomma som jag för första gången kände lukten på Hawaii. Denna doft är bara så härlig....blomman är dessutom så fin. Så idag den varmaste dagen ever bestämde jag mig för att gå dit till trädet och plocka nåra blommor..kände mig lite som en tjuv..haha. En km tror jag vi gick..haha. Vad gör man inte..Maya var så där lagom road. Jag hittade ganska många blommor som hade fallit ner från trädet utanför huset med tre vakthundar.....alla här har vakthundar. Ett tecken på den värld dom har här, mer våldsamt och alla vill skydda sin hem och familjer. I vilket fall så gick vi tillbaka, glad i hågen och mycket nöjd..haha. YES. Som ett barn på julafton, nu ligger blommorna i en vacker skål. Vi kunde även blivit förgiftade idag..hittade ett par fina större snäckor, där sniglar bor..plockade upp dessa och tog hem dom. Visade dom för Vera, Ygors mamma..hon blev alldeles förskräckt. Oh no...dom är jättegiftiga. Som tur var var dom tomma skalen och torra...annars kanske vi inte hade överlevt. Man ska visste ej ens ta i dom. Så fina som dom var, ville ju bara ta några bilder. Är fortfarande paranoid...om Maya tog i en utav dom. Ja så är det här, man ska inte ta i saker man ej vet något om.

Go kväll, Boa Noite

Frodig vacker grön oas, Buzios i mitt och Birgittes hjärta

2011-10-10T06:10:00.000-07:00

Jag önskar att jag kunde se Birgitte Bardot sitta vid strandpromenaden på riktigt, höra om hennes liv, vad var det som gjorde att hon var lika faschinerad av Buzios som jag? Såg en gång en dokumentär om hennes liv, inte visste jag att hon var en riktig djurrättsaktivist till slutet av hennes liv. I vilket fall så finns det en staty av henne som så klart alla vill fotografera och sitta i. Jag känner en enorm lycka och lättnad när jag är där i den lilla hamnstaden /byn med alla kullerstensgator, frodiga gröna vackra träd, palmer, vackra blommor och havet somfinns precis utanför dörren där vi bor. Ljudet av vinden, masterna som gör sig påminda när det blåser mycket. vandrade mycket på morgonen, fångade morgonljuset och de som var uppe i ottan med mig och Maya. Älskar morgonen på det sättet när allt är nyvaket, tyst och alla vardagssysslor som sätts igång. Fiskare som kom tillbaka från nattjobbet ute till havs. Om jag fick välja om vi skulle bo i Brasilien då fick det bli Buzios. Jag köpte mig en stor hatt som fick mig att känna en lite gnutta flärd och en fin klänning för bara åttio kronor. Kikade ut över havet och bara var så glad, såg dock inga valar, delfiner eller sköldpaddor. Lite lätt friskt var det att bada, men det är man vad vid när man är från Sverige. Intressant hur lätt det är att både gilla yachtlivet på en marina och dess lyxkänsla, prata om lätta saker, lika lätt är det att leva down to earth i mindre rika områden eller i naturen som i djungeln och prata om andliga saker och om svårare situationer. Lite som en kamelont, gillar det att det finns så många olika sidor av livet. Önskar att min kära man kunde vara med och dela allt detta, men han är på jobb fortfarande. Maya sover men vet aldrig när hon piper till. Jag passade på att vila en timma, sov faktiskt, förstod igen hur viktigt det är att sova en gång om dagen med småbarn, speciellt om man är ensam med barnet. Nu hjälper ju Ygors familj mig, men detta när man är två som mamma och pappa det är en annan sak. Längtar efter att få sova ut..mmmmmm, eller sova en hel natt som jag inte har gjort på ett år. What a blessing..(:

Varma vindar från Brasilien..

Senor Peregrino

2011-09-30T04:18:00.000-07:00

Landat i sambans land, kommit in i deras vardag, tiden, känslan av ro och distans till allting. Konstigt nog får jag mer energi till allt här..eller så är det inte så konstigt, miljön, solen, luften som sprider fukt och en lukt av Brasilien. Huset är stort och luftigt, inte en tvåa med små ytor..det kan vara det (:
Jag hinner skriva nu när Maya sover, tänka och vara en gnutta kreativ. Jag köpte en fin bok innan vi flög hit. Senor Peregrino...reste genast till Mexiko, chillins land, Frida Khalo. Detta är en jättefin om passion, om att att aldrig ge upp, och tron på mirakel som dom beskriver den. Man känner dofterna av Mexiko, empatin för den lilla flickan som evigt kämpar för att komma loss ur en befläckad tillvaro av skam. Ohh jag älskar när jag hittar såna här böcker, när man bara vill läsa och läsa, nu är jag lite praktisk och läser little by little då jag bara tog med en bok hit. Har även Yourlifes nya nummer och DV så det ska nog gå bra ändå. Lovar att återkomma med lite bilder på bloggen.

beijos (:

I made it..i morgon kommer Ygor hem!!!

2011-09-16T06:43:00.000-07:00

Skyndar mig att skriva då jag vet att vilken sekund som helst får jag avbryta och kommer kanske inte ens ihåg att jag började skriva på min blogg..hihi. En typisk vardag för en småbarnsförälder..minnet blir väldigt kort. Lite som hur barn är, 3-sekunders intresset. Men för min del handlar det om att jag inte kommer ihåg, intresset finns ju så klart. Underbart solig höstlik dag, fick en sån där känsla och lukt av Himalaya när jag gick ut i förmiddags för att träffa min vän Andrea hennes dotter Anja och lilla Emmy. Fattades bara att en munk skulle vandra förbi och höra dom recitera i templet..Superskön lunch på lagerhuset, kändes lite kontinentalt, vi var dom enda med barn. Men barnstol det hade dom. Sen blev det lekplats..så klart. Jag började skriva på min blogg för ca 5 dagar sedan..men insåg hur negativt det hade blivit så..mörka Måndagen..trött..trött och alldeles trött..på att vara själv och att jag inte hade något tålamod. Maya sov dåligt och jag ville bara SOVA...så jag förstod Mia ur hennes show när hon "bara skulle skaka barnet lite"..sov..för h...sov. Jag skakade aldrig Maya, istället slängde jag en stor grön kudde igolvet, kändes genast bättre..haha. Så där ja typ. Jo denna månaden har trots allt utan min amor som jag säger gått bra. Det var ju den mörka Måndagen då som falerade...känner mig lite stolt att jag har klarat av det..haha. En medalj, en guldstjärna hos tandläkaren. Sen finns det ju faktiskt dom föräldrar som på riktigt är ensamma..de som blivit lämnade..eller separerat. Jag vill aldrig det. Både för att jag älskar Ygor och för att jag själv är skilmässobarn tror jag. Nu tror jag att jag ska avsluta bloggandet för denna gång. Tack alla ni som hjälpt mig i mindre positiva stunder i form av prat...Kim för att du kom när jag behövde det..betyder mycket.

Sol till er alla och höstkrisp.

Vardag och en uns glamor då och då

2011-09-06T07:01:00.000-07:00

Ska vi byta grejer..ska vi byta grejer med varann..ja det är min vardag..haha, barnvisor och vardagsglamour. Börjar inse nu hur det kan upplevas att vara ensamstående. Jag vill ge alla ensamstående föräldrar en eloge, vilker jobb ni vi gör. Nu är jag inte det, bara ensam i nästan en månad med Maya. Tycker det går bra men längtar efter avlastning av min man, att få sova...Nu sitter hon bredvid mig och bonkar på dator...måste hända något hela tiden. Vila..va vad är det. Snart tio månader och väldigt energisk, nyfiken så klart och ett humör som heter duga. Nu är tiden över vid datorn..haha..ut med allvädersstövlar på lekplatser och leka, eller titta på hundar helst, det är roligast. Jag har fortfarande lite stadskläder, har inte riktigt skaffat Didrickssons regnset, utan är nog mer en sån där skönaklädermamma. Som får en att känna en uns glamour. Nu är Maya riktigt uttråkad, nu bonkar hon med marakkasen på en pajform, underbart ljud. Okej får bli en kort blog. Idag var Katta här en vän från Brännö, mysigt, skönt att hon också var lite trött och ville vila. En sak om dagen är bra, rutin är riktigt bra, allt för en hemtrevnad och fungerande vardag. Vinden viner och hösten gör sig påmind, tre veckor kvar till vi ska till Brasilien. Köpte en ny bikini för 100 kr..kändes lite bissart men bra. Brasilien är min morot..(:

ja nu måste jag underhålla lillan...hej hej.

Tacksamhet

2011-08-28T12:42:00.000-07:00

Inser nu att mitt bloggande inte är lika frekvent...kan vara att Maya blir större och kräver mer uppmärksamhet och att jag nu är ensam hemma med henne. Det är en sån lärande tid nu med henne, varje dag händer det något nytt i hennes utveckling. Mamma och pappahjärtat blir allt större och mer stolt på något sätt. Titta en liten tand som skymtar..tänk att att en sån liten sak kan vara så stort för en förälder. Skratt, gråt, vardagsbestyr, blöjor, ickeglamour, trötthet och en massa annat som jag kan skriva om. Trots allt heter ju denna blog " Newmomslife". Den startades snart för ett år sen. Mina sömnlösa nätter som varje natt såg likadana ut, kikandet genom fönstret, endast en stackars brevbärare som egentligen bara ville sova..men som varje natt delade ut våra brev. Funderingar över livet, tiden som skulle komma, som mamma. Ja mycket har hänt sen dess. Vilken utveckling för oss som föräldrar och för Maya. Nu inser jag som gräsänka i 3 veckor att man klarar mer än man tror. Allt handlar om inställning, planering och vila. Idag såg jag programmet om cancersjuka barn...mammahjärtat fällde många tårar...när jag inser att det lika gärna kunde varit vårt barn som låg där. Starka själar som visar oss vägen, barn som går först. Jag tänker på den tiden vi hade fått Maya och den tiden som vi var på Neonatal, samhörigheten, ensamheten, känslorna och hoppet att allt skall bli bra. Våra delade tankar med andra föräldrar, våra lika upplevelser. Jag såg föräldrarnas blickar som visade mod men som innerst inne vara så sköra, som man är i en sån situation. Jag har lovat mig själv att se de små sakerna i livet nu, tycker jag blivit bättre på det. I veckan vid det mest trafikerade övergångsstället vid centralen i Göteborg så såg jag en liten duva som åt ris, jag stannade upp...en man från kanske Iran med sin dotter stod där, dom berättade att dom i en vecka hade åkt till samma ställe och matat fågeln...så fint. Jag blev så berörd, mitt i detta stressade samhälle så åker pappan in med sin 11-åriga dotter och matar en duva. Jag kände att det finns hopp för mänskligheten. Seaner i veckan fikade jag med en vän, vi upptäckte ett nytt fik som var som att komma till Provence. I allt detta stora vackra så ser jag en liten mus som springer över marken. Jag blir så glad och att vi såg den. Det lilla i det stora.

Ta vara på på varandra som en vän sa (:

Loppissjälens julafton

2011-08-13T07:54:00.000-07:00

Nu idag var vi på en loppmarknad på Heden, stor som en fotbollsplan...gud jag kan lätt hitta en massa saker. Vi hittade faktiskt bara sånt som vi behövde till Maya..förutom de tre underbara kopparna...som jag bara var tvungen att köpa. Tre st för tjugo kronor. Jag tror nog att det nästan är det roligaste som finns att hitta bra saker för en billig peng. Dessutom finner man alltid lite vintagevibbar över dom med. Här är lite utav det vi köpte idag. Maya hänge med i babybjörnen, sa inte ett ljud, kvittrade till när en hund gick förbi...händerna på henne snurrar runt...oiiii..oiiii låter hon. Jag tänker att vissa som ej har barn tycker sånt här är så fånigt att läsa..men det blir så här för nästan alla som får barn. Man blir liksom lite uppslukad och gläds åt det lilla i vardagen. Nu när Maya sover sitt eftermiddagssov efter en bajs som heter duga..upptillryggenbajs som jag vaknade upp till. Yrvaken satte jag på barnautopiloten, bara att byta. Ygor var lika trött han. Utanför ljuder lätet av klingande ölpåsar och folk som är klädda lite likadant, hipsters så det förslår. Way Out West överallt. En tanke på den tiden då jag själv åkte på festival. Sen behöver man inte vara 25 år för att gå på festival men medelåldern är det tror jag, på denna festivalen i alla fall. Musik är ju kul, det handlar väl om fas i livet och musikintresse. Vad är en musikfestival med artister som Prince när man kan sitta i soffan och kolla på " Mitt Afrika"..haha. Skojar lite förstås. Fast filmen är ju bra! Nu dricker jag nöjt ur min vackra gamla kopp...koppfetischist som jag är. Just idag är jag så nöjd att bo här i mitt i haga, känna stadssorlet, sommarljuden, värmen som kom tillbaka och kika på alla olika sorters människor som går här utanför.

Sommaren i mitt hjärta

2011-08-07T08:39:00.000-07:00

Sköna sommar, alla ljuvliga ljumma kvällar, enkelheten i att sitta ute och äta. Njuta, dricka vin, lukten av blommor, folksorl på alla håll och kanter. Känna doften av havet, sanden under tårna, ljumma klippor. Nu hade vi återigen en underbar vistelse på vårt somriga sköna Rossö. Familjen samlas, känslor hit och dit, tankar, allas olika faser, goda middagar, skratt gråt och goda kakor...som jag bara älskar att baka. Livsnjutare som jag är. Som min pappa sa, Jo du Josefine du skulle ha ett jobb som delfinvakt på någon vacker ö med sol och värme..hmm inte ett så dumt förslag..haha. Just för att jag egentligen innerst inne bara vill allt det där som bidrar till att alla sinnen är på topp. Helgens absolut bästa var nog det första badet vid långebrygga, + 23 grader varmt och bastun så klart. Lukten av vedeldad bastu, björkriset som användes, det kalla badet mellan varven. Sen hann vi med en första båttur bara jag Ygor och Maya inne i rossös lilla fjord. Vackert.

Känner mig så glad för min familj och för att ha så mycket roliga saker att hitta på under min mammaledighet.

Viva o verão

Sunday lovely sunday

2011-07-31T01:31:00.000-07:00

Det är Söndag morgon och jag fick en känsla av glädje igen..då Maya vaknade glad och Ygor upptäckte att Maya hade bajsat, lustigt hur en bebis kan vara så glad över att ha bajsat..haha. Fortfarande i morgonrock och alla barnleksaker bara dräller överallt, Tv 4:s morgonprogram står i bakgrunden och jag känner en sån skön känsla av ro i kroppen. Trots att det är sommar och man "borde" vara vid havet då vi har en sommar på ca tre månader. Det jag har upptäckt är att det inte är helt lätt att bara dra iväg med en bebis till havet och sola och bada. Så mycket saker att ta med...att tänka på..vara två då jag ska bada. Ja det krävs lite planering och så har jag en man som är ganska trött på hav och bad..haha om det inte är västindien förstås. Ja här nöjer man sig med sisjön + 21 grader och en massa barnfamiljer. Igår åkte jag och min bror plus familj dit och gud så skönt det var att hoppa i. Jag längtar till enkelheten att bara få bada en massa gånger om dagen. Jaja..den tiden kommer nog igen. Fick även en sån längtan till att snorkla, äventyret, valar delfiner... Nu skall jag snart tänka ut hur dagen ska se ut, hur att ta vara på den. Inte längta så mycket, vara i nuet och njuta. Life is Gooooooood!

Sköna sommar...mot sydliga breddgrader.

2011-07-22T13:59:00.000-07:00

Sitter nu uppkrupen i soffan med min käresta, fläkten blåser på och jag njuter av den stilla stund som uppkommer nästan enbart på kvällen. Det är då jag hinner reflektera och skriva mail. Jag har packat tänkte säga ryggsäcken..men om det bara var det, nuförtiden med en liten bebis så inser jag hur mycket saker som måste med. Jag som ej har bil åker mycket tåg, vilket i och för sig är både skönt lugnt och miljövänligt..men visst önskar jag att vi hade en bil. Körkort med..haha. Varför jag skriver om allt det här är att jag och Maya ska till Skåne, Lomma och Österlen, kanske en sväng till Köpenhamn när Ygor kommer ner. Jag har inte skrivit på länge, det händer nog för mycket, sommaren är så där en ca tre månader, toppen av sommaren är ju nu i Juli. Det är då som allt ska hända, är det inte Gothia Cup så är det något annat, inte negativt utan det är ju så. Vår sommar är ju så kort och intensiv. Redan nu var det REA på sommarkläderna...hjälp..snart kommer hösten tänker alla. Hösten är fin, älskar att få ta på mig mina stallskor..mina fina snörskor och höga Odd Molly strumpor till. Sen får det gärna bli April och vår! Men det är ju inte så. Sommaren hitills har varit skön och social, Rossö var underbart, intensivt , arbetsamt på ett positivt sätt i form av en bastu som nu finns där. Dock bara ett bad...jag kom liksom aldrig iväg. Ygor har och arbetar hela sommaren, så vi får väl åka dit igen snart då han är mer ledig. Mitt i allt detta resande och flängande så läste jag om bombattacken i Norge, tankarna och livet stannar upp då, reflektion och betänksamhet. Så nära..ibland önskar jag att vår värld såg annorlunda ut. Att de barn som föds nu fick en mer fredlig jord att vandra på. Det kommer alltid att ske sorgliga saker, helt plötsligt stannar tillvaron upp, tror vi ska ta tillvara mer på de vi har omkring oss. Våra nära och kära alltså, vårt liv. Lyssnade på ett fint P1 sommarpratarna program för två dagar sedan, om en kvinna som förlorat sin man i sjukdom, jag låg och tittade upp på ett träd som svajade, lyssnade noga och insåg hur skört allt är. Nu skriver jag om sköna skåne nästa gång.

Bilden är från Österlen.

En god morgon

2011-07-11T01:16:00.000-07:00

Klockan 07:00 var jag uppe och bakade scones, monterade upp mitt nya kakfat som jag fick av min kära mor. Maya satt så lugnt och fint på golvet. Just då i den stunden känns allt som en mycket god morgon. Solen skiner och hade vi bott vid havet så hade vi nog tagit ett morgonbad..eller jag åtminstonde jag..haha. Jag tänker mycket på boende nu, hur vill vi bo, hur vill vi att Maya ska växa upp. Jaja den dagen kommer då vi vet, nu får vi njuta av det som är.

Rosor och åter rosor

2011-07-05T08:37:00.000-07:00

Vi tog oss till trädgårdsföreningen och var mitt i rosmekkat, allas rosälskande mekka. Jag gick lös med kameran så klart. Jag tror nog att det är min favoritblomma, så många olika sorter och doftar så gott. Ibland tror jag att jag är född några si sådär 100 år för sent. Den romantiker som bor inom mig får blomma ut när jag är i såna här miljöer. Gammaldags, lite old style. En dag vill jag ha ett hus, eller som man ska säga om man vill drömma in något, vad kul det ska bli när vi bor i ett vackert hus med mycket ljus, och en massa rosor omkring i trädgården, plus stockrosor. Tiden på österlen stillade mitt rosbegär, vi har faktiskt några här med på vår gård. Jag tror att alla någonstans inombords vill bo i naturen, naturlig miljö. När jag var på Brännö hos min vän Andrea och familj då kände jag stillheten igen, tystnaden, att få sitta i en hammock och bara vara. Dricka en kopp kaffe och höra ljudet av vinden, fåglarna och uppleva lugnet. Träden som svajade. Jag bodde ju faktiskt så i fyra år. Längtar tillbaka till naturen. Det är bra att känna efter, ta sig tid att inse vad det är man vill.

Nu skall jag ta mig tid till min kära familj (:

Ö-liv och livet i stort

2011-06-30T13:43:00.000-07:00

Jag har alltid dragits till öar, det har även varit naturligt sedan barnsben att vara på en ö. Vi har växt upp med Rossö, gamla faster Evas hus som då var gult, nu är det rött. Jag minns min tid på Brännö, kändes så speciellt och som i en annan värld. En gång stannade jag en hel månad på Brännö och hade ingen som helst längtan till staden. Jag tror att alla som bor på en ö har en slags eremitkänsla, havet runt om en, det karga det frodiga, alla årstiderna som är så närvarande. Var tid har sin charm, då behövde jag nog en tid av reflektion, ett mer alternativt sätt att leva, känna utmaningen att bo ute till havs. Jag kan ofta sakna lukten av havet, vinden, horisonten. Lätheten att ta ett dopp i havet. Däremot saknar jag inte spårvagnen för fem öre...det var liksom det som övervägde att flytta till fastlandet igen. Nu häromdagen så var jag Maya och Kim på Björkö i Norra skärgården. En ny vy, nya vindar, nya människor. Jag strosade omkring själv ett tag då Kim var på behandling, satte mig på cafét och mötte givetvis Storfiskarn Sune som berättade om gamla tider och nutidens fiske som är kontrollerat, så var det inte förr. Han såg sådär vindbiten ut, berättade om generationernas förfall, att allt var bättre förr. Efter en stund kommer öns original som Sune sa, dom kan du filma tyckte han. Det roliga var att jag tänkte på dokumentation det första jag gjorde vid deras närvaro. Det är bra att det finns en plats för alla människor, att alla kan få vara olika. Samtalet kretsade kring gräsklippare och andra tekniska detaljer..en skön dialog uppstod med en skön dialekt. Jag satt och iaktog dom och tänkte att här får dom vara precis som dom är, i stan pratar man om andra saker, på ett annat sätt. Vi åkte en timma från stan och fick en härlig stund med människor som man antagligen aldrig skulle mött annars, aldrig sett i staden av myller. Jag tycker så mycket om när såna här stunder uppstår. Tog även mitt första dopp i havet, vinden var ganska stark, kände lukten av tång. Kände mig levande.

Saker som förgyller vardagen..då det regnar..och regnar

2011-06-19T10:51:00.000-07:00

Världens längsta dag, Söndag. Det känns så idag i alla fall. Det kryper i kroppen, vill ut, vill ha sol vill bada, tillgänglighet till havet, snabbt och lätt. Vart är den varma sommaren? Jag köpte till och med en vår/höst jacka alá marin style fast lång. Då kändes det helt plötsligt som det var på väg att bli höst. Nu till veckan åker vi upp till Rossö, ska bli skönt. Mjölktåget till Överby, 2 1/2 timma att hitta på något med Maya. Där uppe får jag alltid en sommarkänsla trots vädret, sommarlukt, sommarblommor..ja allt som man vill ha som gör att känslan infinner sig. Det enda som får mig att känna den där känslan är alla måsar som skriker. Tittar jag ut genom fönstret så blir jag alldels deppig, folk i mörka kläder..paraply och regn. Jag blir oerhört påverkad av vädret och kan bli så rastlös av att vara inne..jag förstår alla mamma och pappalediga som trots skurar drar ut sina stackars barn, instängda under ett plastskynke, endast deras små ögon kikar fram. Jodo ut ska man. Har också observerat och förstått en sak, att som småbarnsförälder prata i telefon när man är ute och går med barnet i vagnen, då ringer alla samtal. Först tänkte jag, nämen gud varför ska dom ringa när dom är med sitt barn..hmm..jo för att det är den enda tiden du som förälder kan koncentrera dig på ett samtal, till och med komma ihåg vad du sa...haha.

Ananaskakan blev väldigt god, superlätt att baka. Endast en sockerkakssmet och i med all ananas, vips så är den klar. Hmm..nudå vad skall jag göra nu, Maya har somnat, det är totaltyst i vårt hem för en gång skull. Kanske inte göra något alls, det är en utmaning det med.

Berg och dalbana

2011-06-18T08:46:00.000-07:00

Jag sitter i soffan nu inbäddad i morgonrock och tänker..kan man gå klädd så här kl fem på dagen..haha..jodå när det regnar så kan man det,att gå in i ett ide på nåt sätt. Man kan säkert gå klädd så här när det är sol med, men då vill man oftast gå ut. Trött är mitt mantra den senaste månaden...hormonerna upp och ner, värderna likaså..jag hoppas en dag kunna vara helt i balans utan att äta medicin för det. I och med att denna blogg är en reflektion av livet, mitt liv, så skriver jag om hur det är att vara mor, känslor och tankar. Tålamodet har inte varit på topp då tröttheten träder in, men efter att ha pratat med mina systrar som vet efter en sju åtta månader som mamma, att ej ha sovit en hel natt, så vet jag att det jag upplever är alldeles normalt. Nu i och för sig så sover jag ju bra, men man vaknar ju ändå..Nu vill jag inte att det ska bli ett tråkigt inlägg och negativt, bara en reflektion av mig själv mitt i livet. Idag hade jag en egen tid i ca tre timmar, jag nästan sprang runt i en massa olika affärer, jag ville egentligen bara sova..eller inta en stilla tystnad på ett meditationscenter, men på något sätt var det skönt att bara gå själv och få vara Josefine. Tid är något som jag uppskattar mycket nu, att ta vara på tiden. Både med min familj och med mig själv. Jag vill ju vara en glad pigg person inte bara mamma utan som person i helhet. Konkret lösning på detta är ju så klart sömn, få bukt på hormonerna, inte ha inflammation i min vänstra handled..börja träna och gå på meditation igen. Bada i havet, andas skratta mycket och äta god mat och gå på massage. Pyssla är också en bra sak att göra, vara kreativ. Jag har ju gjort en liten fin ask i alla fall, skall hitta fler burkar av olika slag, roliga saker att klistra på, måla. Ibland önskar jag mig ett eget litet ljust rum, en liten atelje med alla romantiska inslag som förgyller rummet, musik och gott kaffe. Det ska jag drömma in. En större lägenehet helt enkelt. Nu dricker jag en god öl, New Castle Brown Ale med lite ost och korv till...riktigt gott. jag är ju numera en carnivore efter femton år som vegetarian. En helt ny värld har öppnats. Regnet strilar ner och alla väntar på sommarvärmen..svensk sommar. Snart åker vi till Rossö, sköna familjedagar med en massa mys, bad och midosmmarafton.

God afton till alla som läser (:

Andrum och decoupage

2011-06-09T13:34:00.000-07:00

Nu har vi varit hemma en vecka och landat. Jag insåg hur mycket mer tid jag hade att skriva i Brasilien då Ygors mor tog sig an Maya och jag fick läs och pooltid. Bortskämd med andra ord. Lagad mat och tvätt som bara var nystruken och det enda vi behövde göra var att ta hand om Maya. Nu här hemma kom vi snabbt in i mönster igen av alla dessa slag. Hemköp, läkartid, Levaxin hormoner upp och ner. Dagisplats för Maya, vad händer framöver för oss i höst, hur många fler dagar för mammaledighet. Ja så det är bara att dyka ner in i verkligheten, vardag som för en tillbaka till jorden, vi dimper snabbt ner från stora saftiga mangos och papaya till konkret vardag i ett nafs. Maya har börjat utvecklas till en liten person med stort temperament, utmaingar, andas och se hennes utveckling och skratt däremellan. Min nya hobby mellan blöjbyte, Mayas sovtider, amning, nya matrutiuner är Decoupage. Har provat mig fram under kvällstid och känner att kreativiteten lossnar. Riktigt roligt. Ibland känner jag mig som en rutinrobot när dagen är över..haha. Idag har jag gått på autopilot då Maya har gnällt och skritkit sen halvåtta på morgonen fram tills nu klockan nio på kvällen. Det är bara att andas och se att det är så idag, som när man själv har en dålig dag. Fint Brännöbesök av Andrea och Katta, två fina vänner. Konfekttårta och cashasa från Brasilien och brasilianskt kaffe så klart...mmmm. I helgen åker vi till Rossö, andas frisk naturluft och hoppas på ett havsbad. Vakna upp och ta en kopp kaffe på verandan, ta på sig rossökoftan som alla använder..som blev kvarglömd på ett berg i flera månader men som fortfarande är är behållen, där snackar vi kvalité på hög nivå. Grilla, gå rundan till rossö hamn, köpa en glass...ja bara allt vad sommar innebär.

Sol till er alla !

Going Havaianas...

2011-05-26T15:23:00.000-07:00

Så var sandalinköpet klart, en varm superskön eftermiddag, säkert en 26 grader plus..Maya hängandes i babybjörnen, somnar så gott där. Havaianas är ju bara ett måste innan vi åker hem till svedala...alla olika dess färger. Hade vi inte haft alla väskor plus barnvagn så kunde vi ju köpt med många och sålt hemma på Haga nygata...det får bli en annan gång. Efter turistinköpet åkte vi till mitt exotiska rike..Horti fruit, en oas av alla grönsaker och frukter man bara kan tänka sig. Som jag har visat innan på min blogg, alla olika storlekar..jag blir lika exalterad och förvånad varje gång vi går där. Lukta och titta, som ett barn på julafton. Tänk er hemköps halva papaya som man kan köpa, den kostar ca 40 kr hemma, här en precis lika stor papaya fast solmogen kostar 6 kr...herregud, jag måste vräka i mig innan jag åker hem..mmmm..njuta. Tycker nog i och för sig att jag gör det på alla sätt. Skall använda alla mina klänningar jag tog med..för sen är det inte läge för det hemma..då det verkar vara ca 15 plus. När vi kommer hem är kylskåpet tomt..hohooo...en rutten morot kanske man kan hitta. I morgon kväll kommer meu amor hem, vi pratade idag, kändes fint. Han är saknad av oss alla här. Pizzatime..igen..chuhasscarria..och sedan Buzios, enjoy as much as we can. På Tisdag går flyget hem igen...tillbaka till BVC, järntorget och city..haha. Bermudatriangeln..Skall vidga mina vyer avsevärt nu när "sommaren" har kommit..eller har den?

Nationellt firande av kaffe i Brasilien!

2011-05-24T13:37:00.000-07:00

Underbart jag som älskar kaffe, just idag firas kaffet här i Brasilien. Det enda sättet jag kan fira det är att åka till ett enormt ganska flashigt shoppingcenter och dricka en underbar kaffe med choklad och grädde till. Cafét heter Kopenhagen lustigt nog. För er som undrar så har det inget att göra med Köpenhamn...Dom gör en vanlig cappuchino, lägger choklad i botten..mums och så lite grädde till. Ingen diet direk men supergott. Så har vi firat dagen till ära jag och Ygors mamma. Hittade ett par fina tjocka sockar med..med en massa färger på..haha då det är 27 grader varmt, men i Sverige är det ju 11 grader so why not! En numera solbränd mamma..

Viva Café boa!

Ljuvliga dag

2011-05-23T18:22:00.000-07:00

Klockan är 22:00 och Maya har precis somnat...sent men så är det ibland. Jag som hade tänkt att skriva mer på min text till namngivnigen..vi skall ha den på Söndag. Idag var det strålande sol och vips på med bikinin som legat gömd ca en vecka nu för att det var ett ständigt grådis..som jag säkert har skrivit om 50 gånger. Ja det är väl inte hela världen tänker jag nu då jag läste om vulkanen på Island som sprider aska...tänk om dom stänger lutfrummet i Sverige..ja då får vi antingen vänta eller landa någon annstans. Mycket som sker i världen nu, jordbävningar, vulkanutbrott..känns som moder jord rensar ut..! På tal om något helt annat så blev jag moster igen till min syster Emmas två små gossar som kom till världen. Ska bli spännande att träffa dom när vi kommer hem. Det ska bli skönt när min kärlek kommer tillbaka från det stora blå. Jag längtar..Maya med..Ygor längtar nog mest efter Maya..hihi. Jag känner en sån kärlek till min familj, är så glad över oss. I morgon skall jag inhandla den mest använda skosorten här..Havaianas..flip..flip..flop..låter det överallt vart man än går. Skönt med folk som lite lojt hasar sig fram. Dom är ju supersköna så jag förstår varför, dom har dom ju ett helt annat klimat än vad vi har i Sverige, klart man kan använda dom under en länge period. Vi har en vecka kvar här nu...det känns som vi har varit här i sex månader..sköna dagar. Igår tex åt vi värlens godaste pizzor och idag till efterätt en mix av solmogen mango, vattenmelon med choklad över. Jag njuter av all nutrition och överflöd.

Sovdags....

Kallfront.....

2011-05-19T17:18:00.000-07:00

Det är väl lite lustigt, vi åker från Sverige och far till "värmen"..haha då slår det till at bli höst och en kallfront kommer in, men lustigt är också att man (jag) förväntar mig att det ska vara +27-30 grader varje dag och strålande sol. Som om jag vore på en solsemester när jag egentligen är hos Ygors familj..haha. Men visst vill jag sola och känna den där sköna värmen och bli lite gyllenbrun, det är också väldigt mycket turist, skulle säga svenskt men det finns nog i fler länder. Det var i alla fall a 18 plusgrader regn och starka vindar igår. Lågtryck har alltid påverkat mig och mitt mood..att prata väder är i alla fall svenskt så det förslår. Nu har vi alla fall bakat en jättegod Bollo de banana, en mycket enkel banankaka med skivade bananer i botten, caramel och en vanlig kakmix. Supergott. Novellas visas under hela kvällen på tv:n, syrsorna låter högt och regnet har lagt sig. Maya har sitt kvällsvak, jag hoppas att hon somnar snart..mamman är trött..haha. Nu säger jag god natt och hoppas vakna upp till en alldeles strålande solig dag med varma vindar.

Boa noite !

Morgonstund har guld i mund..eller vad det heter..

2011-05-13T17:40:00.000-07:00

Jag tar min lilla vanliga promenad "in the gated community". Det är dels det som är enstor skillnad från Sverige, att bo i ett inhägnat område. Det är då som jag märker skillnaderna mellan de olika klasserna. Murar stängsel och annat som skyddar husen. Om jag jämför det med att bo på Brännö tex så är det en enorm skillnad. Där låser man ju nästan ej sin dörr...ja allting har sina sidor. I vilket fall så brukar jag ta mig en promenad här, det är vackert och lagunen som mynnar ut till havet där brukar det samlas mycket fåglar plus en typ av större hamster eller råtta..låter inte som dom är jättefina men dom är faktiskt lite söta. Nu fick jag inte någon bild på dom. Igår såg jag dom, dom stannade upp och tittade på mig, två små söta..som sen sprang iväg bland grönskan. Sen finns det en hägerliknande fågel som är fin. Man kan se det vita...på bilden, det är fågeln..haha. Jag mötte en gammal haltande kvinna, säkert 80 år, hon pratade om vädret, härligt att ja förstod allting, och kunde svara tillbaka. Då kom jag på att jag ju faktiskt klara mig med språket. Ibland blir jag lite trött av att lyssna och försöka förstå allting..stänger av då och vilar mitt stackars arma huvud. Idag blev det "kallt" här...+21 grader bara...då är det jackan på..inte för mig. Nu är det höst vilket verkar vara kallt för många här. I affärerna är det höstfärger..vilket jag ej kan förstå, till och med kappor. Jag går i mina sköna shorts och linne. Här skall minsann njutas, det är sommar..haha. Svensk sommarvärme. Nu skriver jag från sängen, försöker fånga myggor, Maya sover. Äntligen tid för reflektion, musik, skriva tänka..bara vara. Ygors mamma är så go och hjälper till mycket, jag tänker på dom som är ensamstående...vilka tappra själar. Jag undrar hur Ygor har det på det stora blå...alla valar..längtar..

Boa noite

En helt vanlig Onsdag

2011-05-11T10:03:00.000-07:00

Jag inser vilken suprelyxig vardag jag har nu, lugna sköna dagar med Ygors mamma som hjälper mig med Maya. Ygor är nu borta ute på havet...bland kaskelotvalar.. I wish I was there..vi möttes bland valarna. jag saknar honom redan.Vill så gärna visa valarna en dag för Maya. Hon ligger nu och sover sitt andra sov idag. Jag passar på att sola och ligga vid poolen då hon sover. Över mig flyger en falk, den bor visst vid en lagun lite längre bort. En morgon skall jag ta med mig kameran och ta kort på den. Samtidigt varje morgon kommer en trollslända som dricker ur poolvattnet. Små iaktagelser i den lilla vardagen. Läser fortfarande yourlife, några artiklar varje gång..för att ha några kvar..haha. Spara..som jag är bra. Havet liggen en bit bort, har fortfarande ej tagit bussen själv dit Känns inte helt säkert, men vi har ju bil här så det kan nog gå bra ändå. Vi är trots allt i Brasilien..tänker efter fler gången nu när jag har barn. inte som när jag liftade genom Mexiko och Guatemala på ett bilflak, livet lekte..haha..ibland undrar jag vart den sidan tog vägen. Var sak har sin tid. Snart är det dags för 15:00 kaffet...finns även här..haha. har precis tryckt i mig mosad avocado, alldeles solmogen..nutrition på alla plan. Plus fikon...mmm så gott. Nu vaknade mitt lilla solsken och gav mig världens största smile (:

Tankar från hängmattan

2011-05-09T11:06:00.000-07:00

Jag sitter och skriver från hängmattan, borde ligga ner men vår lilla Maya siter bredvid och leker med en gummigroda som hon attackerar....ahhhhggg. Inser att jag har så mycket tid här att tänka och fundera över livet och framtida planer. Ibland dyker tanken upp, varför bor vi inte här..ja så skrev jag nog förra gången med. Sen när jag tittar på reportage om korruption överallt i samhället tänker jag till en extra gång. Som när folk som sitter i högre positioner tar barnens pengar som skulle gå till deras mat i skolan...för jäkligt. Då känner jag att Sverige helt plötsligt är så bra på många sätt. Gäller att hitta en balans i allting tror jag. Klimatet är underbart här, folket likaså, maten, kulturen, musiken ja mycket som skulle vara bra för alla svenskar att få ta del av, bli mera mjuk i vårt sätt att leva. Glädje över det lilla, inte bara materiella saker utan livet självt. Att umgås mera med sina familjer, Leva. Vi har nästan sex månader av kyla, mörker...inte konstigt att vi längtar bort, att vi går inåt som i ett ide. Snart blir jag gräsänka i 15 dagar, men är med Ygors familj som är så goa och hjälpsamma. Maya verkligen stortrivs här märker jag. Hon sover och äter bra. Vi planerar för en namngivelse vi skall ha i Buzios sista helgen i Maj.Det ser jag fram emot. Havet är centrum.. så klart. Det finns en massa sköldpaddor där..barnens beskyddare. Nu har hon tröttnat på sin gummigroda...

Um dia muito bom com minha familia no Brasil !

2011-05-06T05:54:00.000-07:00

Igår kom äntligen den där dagen jag har längtat efter så mycket...sol, en underbart god caipirinha vid poolen (lovar jag drack väldigt lite för er som oroar er för alkohol vid amning)..hihi. men den var väldigt god. Jag fick även för första gången sitta alldeles själv vid poolen och läsa yourlife, en hel artikel, wow vilken grej, utan att bli störd. På med solhatten, steka sig i solen och bara njuta. Just då i den stunden kände jag , Josefine detta är du värd, så njöt jag extra mycket. Jag satte försiktigt ner mina vita svenska ben i poolen och undrade för mig själv, varför bor vi inte här? Allt är ju möjligt. Slippa den där gråa vandringen på vintern från Landsvägsgatan till centrum, förbi den svarta snöhögen på järntorget, vinden viner och människorna lider. "Det är synd om människan" som August Strindberg sa..jag håller med honom. Vi behöver all sol vi kan få, njutning av blommor, ljumma vindar och goda solmogna frukter. Man blir mer mjuk i en miljö som denna. Musiken mjukar upp sinnet. I morse vaknade Maya vid sju i stället för halvsex, härligt. Gott starkt kaffe och samba från tv:n. Eu gosto desta vida!

Himmeln är lika blå idag, solen lika stark, i morgon åker nog till Buzios.....lovely.

Maya i sitt andra hemland, Brasilien

2011-05-04T08:04:00.000-07:00

Just nu ligger Ygor och vilar, Maya sover...hunden skäller, bilarna svichar förbi utanför huset, Ygors mamma lagar lunch, hon lagar så god mat. Det är väldigt lätt att känna sig hemma här och vara i familjelivet. Maya blir så bortskämd med en massa pussar lek och en massa nya goda smaker av alla dess frukter som bara finns här. Hon bara älskar det. Jag har tagit min första ensamma promenad här och upplevt tidig varm morgon, ljudet av fåglarna, solen som värmde mina arma vita ben. Efter lunch ska vi nog ta oss till stranden i Macaé, känna havets brus och lukten av hav. Igår var vi och åt sushi ensamma för första gången utan Maya, vilken ny upplevelse...var lite nervös men ändå trygg i tanken av att Ygors mamma passade henne. Hon hade sovit så gott hela tiden. Ja önskar att det fanns en sådan sushi restaurang hemma. Man betalar ca 80-90 kr och äter så mycket man vill av all god sushi, folk serverar dig olika varianter hela tiden. Nu rör det sig i barnsängen...hmmmm..dags att att avsluta för denna gången.

Hej från Brasilien (:

Morgonstund på Le petit café

2011-04-30T02:33:00.000-07:00

Vi vaknade utvilade och frukostsugna på något gott...inte bara en torr smörgås med kaffe. På med sköna kläder och mina marrocanska skor och nästan helt själva på Le petit Café...föräldrar som alltid är uppe med tuppen..satte vi oss och åt en skön frukost. Träffade på en gammal vän från Stena Line, Jeanette, längesen sen vi jobbade ihop. Allt kändes så Göteborgskt helt plötsligt..haha. Liten värld på något sätt. En gång kom jag ihåg när jag reste i Guatemala, då jag känner igen en person som bodde i Varberg under min gymnasietid som började prata om gamla vänner från förr i Varberg på sin halländska..det blir liksom lite skumt då mitt i resans äventyr, men även kul att världen är så liten. Nu är det bara ett dygn kvar tills vi ska resa, känns skumt att resa när det är sommar men det är ju för att vi dels ska träffa Ygors familj och för att Ygor ska "tagga" kaskelotvalar. Alla ser ut som frågetecken då vi säger att vi ska resa till Brasilien i morgon, för svenskt som det är så reser man ju bort på vintern och inte sköna Maj..haha.

Sol till er, nästa blogg blir från +29 grader och pool..

Små ljusa projekt i tillvaron

2011-04-24T02:11:00.000-07:00

Tycker vi fick till det väldigt snabbt efter att ha pratat om det en lång tid..haha. Två hyllor i sovrummet, som gör det mer till en mysig plats att vara i. Maya fick en liten barnhylla och vi (jag) en bokhylla. Ygor har länge pratat (klagat) på mitt lilla bokbibliotek under sängen som bara samlar damm..jaja jag ska få upp dom...om vi skaffar en hylla..haha. Så vips en dag i veckan köpte vi hyllor, målade dom och fick upp dom. Blev riktigt nöjd. Ska fyllas på med fler böcker och säkert lite ändringar hur det skall se ut. Jag gillar verkligen att pyssla, inredning, mitt kreativa jag kikar fram då mellan alla blöjor och amning.

Glad påsk, Feliz Pascoa

2011-04-23T13:57:00.000-07:00

Underbara påsk, vi gjorde så god mat och en utsökt påsktårta. Härligt att vara med familjen. Jag Ygor och Maya avslutade kvällen med att gå till seminarieparken där körsbärsblommorna är i full blom. Där satt vi och tog ett glas vin medans Maya sov gott, lyssnade på musik och hade kul. Helt otroligt att man kan sitta ute på kvällen och att det är varmt. En ljummen sommarbris. Nu är det snart god natt för mig.

Färgens tid är äntligen här

2011-04-20T01:16:00.000-07:00

Jag tycker så mycket om våren, dels för att det är färgens tid, alla blommar upp i olika kulörer, kärkekens tid, blomknoppar överallt, sprickfärdighetens tid...nästan så det går alldeles för fort. Jag älskar våren. Man kan se i allas ansikten hur värmen mjuknar upp deras vinterbitna ansikten. Varje år tänker jag, ja då har man överlevt en vinter till. Som en medlaj nästan som man fick då man hade klarat ytterligare ett märke i simskolan, en guldstjärna för ett väl klarat tandläkarbesök. Jag var på botaniska häromdagen och upplevde skönhet på många sätt, inte minst alla blommor som blommade, Rodendendronträdet var i full blom. Jag kommer missa näsduksträdet...som är så fint, vi är i Brasilien då. Jaja..vad är en palm mot ett näsduksträd..hihi. Känns underbart att vi kommer iväg, 10 dagar kvar...nedräkning. Inatt låg jag och tänkte på på flygresan...allt praktiskt. Hur många klädbyten för Maya...blöjor..kommer hon sova skönt på flyget.. Tur jag har en man som är lugn och trygg. Nu kommer snart min bror och hans blivande fru på besök ända från Stockholm, blir nog ett besök på Kg:s hans favorithäng här i Göteborg.

Önskar all en fin dag

Vibbar av latinska rytmer och tre underbara år.

2011-04-15T13:00:00.000-07:00

Efter en vecka av trötthet, kändes som att gå i segt slem eller en ridå av dimma. Lågt blodtryck och en enorm trötthet...så firade vi tre år som gifta. Vi backade tillbaka tre år...vi hade träffats och jag seglade nu med Ygor och hans pappa i Västindien. Vi var som många skulle säga nyfärälskade och lite smågalna, vi tog gummibåten till en öde ö och gjorde vårt eget bröllop. Endast en stackars ensam leguan var med som vittne. Det var en tidig morgon i Tobago Cays,blåturkost hav med den mest underbara miljö omkring oss. Kunde inte varit mer romantiskt. Vi insåg att det har hänt mycket på dessa tre år, vi har fått en underbar liten dotter. Alla faser har sin charm...så klart vill vi tillbaka till det enkla segellivet, nattpass, att vakna upp på dom mest fantastiska öar och äta en skön frukost till Ygors pappa som spelar bossanova på sin gitarr. Detta firade vi med Maya på La sombrita, åt goda tapas, hade otroligt kul. På hemvägen blev vi återigen svenska..haha och slank in på hemköp och köpte glass och tiramisu. Nu snarkar zzzzzzzz Ygor gott efter vinet bredvid mig, Maya somnade redan vid klockan åtta. Life is good. Hoppas på en solig helg med promenader och umgänge.

Sol och go kväll.

Släpp fångarna loss det är vår!

2011-04-10T07:50:00.000-07:00

Sköna vårdagar. För mig personligen är det alltid lika svårt att aklimatisera mig från att ha använt min stora tjocka svarta vinterjacka till tunna kläder och sandaler...det är i och för sig väldigt svenskt, om det är 10 plus jodå då ska shortsen på och t-shirten fram. Det gäller att vara positiv, nu är det ju varmt. Idag var det väldigt varmt, + 15 grader, säkert 25 grader i solen. Alla stadsbor som är är trångbodda och ej har uteplats går till slottsskogen så klart..haha, vårat eget centralpark. Helgen bestod utav syster på besök från Skåne, garage sale vid magasinskvarteret. Jag köpte ingenting, jodå jag hittade massor av saker, men var ekonomisk, handlade med ögonen. Upplevde stadens positiva vibbar och njöt av både familj och sol. Pappa, Ygor och Maya var med. Jag börjar förstå känslan av att bo i stan, ta vara på roliga saker att göra. Efter att ha varit eremit mer eller mindre under min tid på Brännö. Jag gillar att livet består av olika faser. Man ser saker på olika sätt och njuter av det som är nu.

Sommarsöta klänningar

2011-04-07T02:39:00.000-07:00

Längtan efter sommaren...värmen..dessa små söta klänningar ger mig en känsla av jordubbssaft i det gröna och solen som lyser på min kropp. Second hand är min passion just nu, finns mycket tid till att hitta bra kläder för bra priser. Lycken blir liksom total vid det där YES,gud vilket kap. Det har blivit en slags hobby i mammaskapet, intresset har alltid funnits där men utvecklas hela tiden. Nästa sak jag ska drömma in är en liten barnstol i gammaldags lite vintage stil. Hojta till om ni ser någon (:

Sol till er alla

Rossö, Rosor och åter rosor..en obotlig romantiker som ständigt gör sig påmind

2011-04-05T08:17:00.000-07:00

Jag och Maya var på Rossö i helgen, en skön regntung helg med mycket familj, goda middagar och vin. Tänd brasa och sköna ganska så långa frukostar. Man tar liksom allting i sin takt, alla har ju också sina olika faser och tider, speciellt nu när man har barn. Det är så bra att öva sig som mamma att åka bort, lite längre..lite längre bort för varje gång och som ensam se att det fungerar. Då vi förhoppningsvis kommer till Brasilien...då är det bra att veta det, för jag skall vara med Maya hos Ygors familj i 15 dagar. Förhoppningsvis kommer iväg betyder att båten är sönder som dom arbetar på och kanske ej hinner lagas tills dom ska ha valprojektet..jaja,,en bonus om vi kommer iväg, så tänker jag nu för att rädda mitt resego och längtan till både Ygors familj och en smula värme. Idag kände jag en verklighet av regn, vind, regn och barnskrik, tunga ögon och en trötthet som var tvungen att bara sopas bort, autopilot på och ej känna efter förrän jag var hemma och Maya somnat gott. En sak om dagen får räcka har jag lagt märke till. Allt blir så ruckat i sömn för Maya, då förskjuts allting framåt. Så idag var det träff med mammagruppen, mera igenkänning, samtal om jämlikhet..så klart..haha och lite råd och tips på vägen. Otaliga oavslutade samtal och amning. Livet som moder. Jag känner så mycket liv i närvaron med Maya, så mycket lärdom. Realism, Nu ska jag tvätta, Ygor kommer snart hem. Vardag. Nu blandar jag hej vilt, jag och Ina var så klart på Lord Nelson, en fin fin secondhand i Strömstad, en man i plommonstop som bara har vuxit in i hela livet som second hand. Givetvis gick vi där i timmarna två, Maya satt i sin bilbarnstol i en konsum kundvagn, lite på sniskan, men tyst vart det i alla fall. Gick så bra så. Jag hittade lite rosporslin...som alltid, denna obotliga romantiker som jag antagligen är.

Nu mååååååååååååste jag tvätta, tjolahopp.

Sköna fynd

2011-03-31T07:19:00.000-07:00

Vad gör man inte då det regnar..jo fyndar på second hand. Inspiration och glädje. En liten bricka med fåglar på ca 30 cm, en grön liten vas som skall fyllas med blommor en dag och till sist ett rea kuddfodral som piggar upp en mörk soffa. Mer färg åt folket. Maya får hänga med..så där kul tycker hon det är. Snart blir det helg på vårt land, sköna rossö,

en försmak av påsken som vi missar i år. I alla fall i Sverige. Texten blev uppåt väggarna den här gången och bilderna kunde jag ej flytta...

God helg

Inre frid och listor

2011-03-29T03:29:00.000-07:00

Våren var så närvarade igår med sitt ljus och inte minst när solen kom fram. Vi satt med mammgruppen på glädjebubblan, jag hade aldrig förmodligenvetat om det cafét innan jag blev mamma och förmodligen inte gått in där. Mysigt barnvänligt café med fin personal med hjärtat på rätt plats. Tänk vad allt blir annorlunda när man får barn tänker jag högt..att tänka på om det finns skötbord på det café dit man går. Ljudnivån och annat praktiskt. I kontrast till allt sårl så gick jag till Måndagsmeditationen på tibetanska föreningen. Tyst och åter tyst i det inre. Endast sorlet av bion på hagabion, vilken film är det tro ? Ja alla tankar..som skall välkomna och skjutsa bort, återgå till räkningen av andetagen. Listorna som finns i mitt huvud. Att skaffa inför Brasilien, att tänka på med Maya..tre veckor var. Sånt jag vill införksaffa till vårt hem..endast ekonomin som kräver en viss sållning. Saronkyrkan säger jag bara here I come. Maya sitter och bajsar vid min sida...kommer det på soffan tro? Haha...byta blöja, tvätta...hmmm vardagsliv. Vart tog glamouren vägen, hit med lite flärd till mamman.

Zumbanized

2011-03-25T01:21:00.000-07:00

Dancing to the rythm...salsa, Merengue, Brasiliansk musik. Svetten bara rinner och alla är euforiska av glädje. Det är Zumba som jag pratar om, en underbart skön träningsform som alla borde prova. Min dag igår var en trött småbarnsmammas dag, dåligt samvete över mitt icke tålamod inför Maya..som många mammor säkert känner igen. Frustrationen över att vara lite bunden och ej komma ut på träning, på grönbete..haha. Efter en promenad med en skrikande Maya, min puls var nog uppe i 150..så lämnade jag över till Ygor och gick in latinovibes. En engagerad Benito till tränare, väldigt latino och glad. Där kunde jag släppa alla tankar, svettas, känna pulsen av dansen och gå in i ett tranceliknande tillstånd. Lovely. Kände hur jag hade längtat efter att dansa, glädjen av träningen. Min kära vän Nanna var med också. Jag förstår alla mammor nu som ser så där lite frustrerade ut, lite hängiga och längtan till vuxenvärlden, vuxenprat och att få vara sig själva. Jag älskar Maya och att vara mammledig, icke att missförstås, bara att få vara sig själv då och då, påminnelsen om sin egna existens är viktig. Detta gäller även alla pappor så klart med som är papplediga, jag vet att många pappor känner likadant. Efter en skön natts sömn så känner jag mig som ny, taggad för att skaffa pass till Maya. Hur kul kommer inte det se ut, hennes pass. En liten liten människa som snart ska flyga till hennes andra hemland, Brasilien. Jag ser fram emot det så mycket. Få träffa Ygors familj, äta goda frukter, som dessutom är solmogna och ta ett litet dopp då och då i poolen och i havet. Besöka Buzios, en underbar liten by där Birgitte Bardot spenderade mycket tid, finns en staty av henne där, en ganska så nersutten staty så klart, alla sitter i hennes knä och blir fotograferade.

Viva Brazil!

Vårkänslor och lejonhonornas samtal

2011-03-14T11:03:00.000-07:00

Kände lukten av vår för första gången på länge..den där jordlukten..mmmm. Härligt, äntligen, fimparna och gammelsnön är borta...just då i den stunden, inte på riktigt. Jo snön i och för sig. Jag försöker allt vad jag kan att fånga våren inomhus. Längtan efter påsk, kanske missar vi den i år då vi ev är i Brasilien. Påsk är ju varje år som min pappas fru Annemor sa, helt rätt. I helgen var dom här, vi gick på galleri och åt en skön lunch ute på Avenyn, spansk restaurang. Sen avslutades dagen med en päronkaka Valmont, gjord utv smördeg, päron, mandelmassa och valnötter, även den ur boken " Sötsaker från Haga". Nu sover Maya, då brukar jag försöka göra allt som jag vill göra då hon sover..skynda dig Josefine...kanske vaknar hon snart..hmm..blogga, läsa DV, hmm..diska..för trist, stryk det..blev blog. Idag har jag träffat nya mammavänner i vår föräldrargrupp, svar ja, det var en del förlossningsprat, amning, lejoninnorna som boar in sig, som utbyter information, vill vara en underbar mamma, nej inte jämföra..finns där hela tiden. Jo solsidan har rätt i det..fast man ej vill det. Bara att inse fakta. Du är en bra mamma, allt är normalt. Kom hem och somnade i soffan med Maya, utslagen av vad vet jag, livet. Drömde att jag såg Tom Cruise i en bil på väg till en filminspelning..som jag genast föjde efter så klart. Haha. Mitt liv innan Maya, som vilar just nu.

Viva la vida!

Den lyckliga ön och annat smått och gott

2011-03-05T07:54:00.000-08:00

Jag hittade en bok jag köpt för några år sedan på en second handaffär tror jag, den heter " Den lyckliga ön" av Bengt ... den utspelar sig i söderhavet på femtiotalet. Deras upptäcksresande och liv just på ön Raroia. Blev så glad när jag hittade den, dels för att jag hade glömt var den var plus att den kom så rätt i tiden. Jag ville verkligen börja läsa en bok..som tar mig till söderhavet. Tycker den har ett sånt fint gammaldags omslag, färgerna och blicken hos flickan. Som ni säkert har förstått så finns en längtan just till söderhavet, tänker på det ofta och pratar om det ännu mer..tycker nog Ygor..hihi och mina vänner. Kulturen, havet, djuren och inte minst värmen..! Idag tog vi oss över till hising island, till Lindholmen, jag har bott även där. Vi hittade ett fint litet bokcafé som heter Elenas café, barnanpassat, mysigt, ligger precis vid inloppet i Lindholmen, många som ställde ut. Verkligen att rekommendera. Vi njöt av solen, renare luft och att kunna känna solstrålarna värma i ansiktet. Tyst var det med, har ett behov av tystnad. Visst kan jag längta tillbaka till Brännö, lugnet, naturen och och tystnaden, ö-hänget och enkelheten. Allt har sin tid och sin charm, så är det. Jag är så glad att ha provat på så mycket olika saker och miljöer att bo i. Vad kommer härnäst måntro? Hmm..en ljus och fin gård / hus med stora fönster. Idag stod det en underbar lite vintage barnstol utanför vår dörr,min syster Ina hade fyndat den på saronkyrkan, bästa secondhand stället ever. Vi blev så glada. man kan även göra om den till ett litet bord och att den rullar..helt underbart. Det var lite om allt och inget, Lördagen flyter på och hoppas på en skön film till kvällen.

Hawaiian Vanilla Macadamian koona coffee....

2011-03-03T08:58:00.000-08:00

Lyckan är total, jag njuter av mitt kaffe från Hawaii...som jag fick av Bibbie, nyss hemkommen från att ha simmat med delfiner i en månad..lyckans ost. Jag dras genast tillbaka i sinne och själ till Hawaii, när jag simmade med delfiner och valar som var runt oss..magiskt. Starka minnen för hela livet. Vi fick även en underbar klänning och tillhörande byxa i hawaiian style, så söt. För några dagar sedan var vår vän Andrea på besök, även dom hade rest, i Marocco..vi fick underbart söta skor , så nu är Maya klar för sommaren i sina sköna etnokläder. Härligt och kul att vi får fina gåvor från alla resande vänner.

Härlig dag (:

Äpple och mandelmassabullar

2011-03-02T03:54:00.000-08:00

Återigen kom en kreativ kväll med lust att baka, det blev äppel och mandelmmassbullar från bakboken

" Sötsaker från Haga". Underbart goda bullar med en massa mumsigt inuti. Känns lite lyxigt att kunna baka, ha tid och kraft, det har lugnat sig nu med Maya, föräldrarskapet har satt sig. Hon var med i babybjörnen, somnade gott där, det är ju ursprunget, att det rör på sig, mumlas. Det kommer jag själv ihåg från när jag var liten, man somnade så gott när mumlet kom från alla vuxna, tryggheten.

Njut och låt det smaka....

Snörvel och vardagsliv

2011-02-28T10:00:00.000-08:00

Jag sa till Ygor idag att jag tycker om vardagsliv, smakade på de orden om och om igen...det är inte så dumt faktiskt. Små enkla saker i vardagen kan pigga upp, en positiv sak med om man inte reser är ju att man ej behöver bli så oerhört deprimerad och chockad av kylan och allt grått när man kommer hem igen. Jag vet efter så många resor att jag har kännt just all det där. Eller är det bara ett sätt att förtränga värmen solen och det varma havet..kan vara det. Igår kom förkylningen som ett brev på posten eller vad man säger. Snörvel..host..kliar i hela ansiktet. Februari måste vara den månad där flest människor är sjuka. Inte konstigt att många vill åka iväg utomlands. Jag piggar upp mig själv med inspiration, allt från olika tidningar, film och bakning. Igår gav min kära far mig en bok från Haga. " Sötsaker från Haga", en underbar liten bakbok från hagas cafér. Vi ska baka Äppel och mandelmassabullar. Jag skall även prova våra underbara lakan från Åhléns...prickiga och blommiga i turkos färg. Jag tror att vi alla mår bättre av att leva i en vacker miljö, jag har ett stort behov av det. Därför njöt jag så av att både bo och arbeta på Österlen. En gammal sekelskifts anda, Kockska gården. Jag trivs väldigt bra i Haga med, dras liksom till vackra miljöer. Ibland undrar jag om jag föddes hundra år för sent..haha. Kostyfilmer, vintage och blommigt...kanske levde jag i ett sekelskiftshus i England någonstans på landsbygden..vem vet? Maya visar sig påmind hela tiden när nappen faller ur hennes mun...upp och ner som en jojo från soffan. Hon är för söt nu, känns som varje dag är en utveckling för henne. Jollret försvann för några dagar..kanske var det något annat som skulle visa sig. Nu behöver jag bara amma tre gånger per natt...istället för fem. Det artar sig. Såg även solsidan igår och undrar om alla mammor är så där..att jämföra sina barn. Dom är ju inte stöpta i samma form direkt..individer med sina olika humör oc utvecklingsfaser. Sån vill jag inte bli, jag vill även vara Josefine och inte bara mamma, bra att balansera rollen tycker jag.

Nu vaknade Maya..igen...(:

Ljuset är tillbaka...intalar mig att våren är på väg varje dag..

2011-02-15T05:10:00.000-08:00

Saker som gör mig glad

Jag är expert på att vara otroligt positiv då solen är framme..och så fort det är grått så är det som att trycka på en knapp och jag blir genast lite mindre positiv så att säga. Det skulle vara intressant att räkna ut hur många gånger per dag vi pratar om vädret. I ur och skur så går mammor ut med sina barn, insvepta i en massa kläder och regnskydd..det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder..Jag kikar ner från köksfönstret och inser att jag inte är så ur och skur av mig, mer lätta kläder och lätta skor, bruna ben och ett glas jordgubbssaft i handen. Som mammaledig så finns det ju en del tid att reflektera över saker och ting.

Små små saker som gör mig glad, som igår firade vi alla hjärtans dag med en fransk ton, med en meny utav matiga crepes, söt dessert crepe, franskt vin och till sist en underbar liten söt tårta. Musik av Madeleine Peyroux – J'ai Deux Amours. Maya växer och frodas, ser fram emot att sköna klänningar vi ska sätta på henne, nej inte bara rosa..jag lovar..haha. Gärna lite rutigt, randigt och lite gammaldags. Livet rullar på, vardagen har sin gång, jag börjar bli bra på vardag. Idag tex var vi på migrationsverket, Ygor fick äntligen sitt permanenta uppehållstillstånd. Underbart. Sen två secondhand affärer..så klart. Hittar alltid fynd, varav två saker till min syster Ina som fyllt år. Trivs bra med de små tingen i vardagen...men visst skenar jag iväg på olika resesidor. Det är ju trots allt en före detta vagabond som skriver, icke att förglömma giftet hos alla resenärer..det har bara stillat sig lite för tillfället. Har vi tur så åker vi till Brasilien i Mars eller April, väntar med spänning.

Sol till alla er som läser min blog, Aloha

Vackra saker, fynd och bara februari...

2011-02-04T08:43:00.000-08:00

Lite smått och gott för ögat en dag som denna....

Det är svårt att vara så där superpositiv i Februari...känna den där enorma energin som bara finns på sommaren, när livet är lätt, lätta kläder, lätta skor..saltstänket..havet..värmen och solen..som man ej tror finns då man är mitt i Februariträsket. Göteborgs filmfestial, varma soppor, slafsande skor i biosalongen, pratet om solen som nästan aldrig visar sig..haha. Vädret blir det viktigaste samtalsämnet, mantrat som reciteras om och om igen. jag vill inte låta allt för negativ, bara uttrycka känslan av Februari. Får fina statusar från resande vänner..som snabbt glömde hur grått det var här i Sverige, i Göteborg. Man kan inte ha roligt jämt..finns det något mer negativ uttryck än det. Jo det kan man, livet blir mycket mer roligt om man har roligt ofta. Eller den här...har man inga downs så vet man inte inte hur det är att ha en positiv period. Jorå..skall jag säga er det vet man visst. Varför inte vara på en jämn nivå, då verkar allting så mycket skönare. Don´t worry be happy typ. Efter ett försök att gå till stan med en mindre glad Maya så fick jag vända om hem igen, okej egot fick lägga sig igen ett tag. Jag får klippa mig nästa vecka, håret kan ändå inte se mer trött ut, vad gör det att vänta tre dagar till. Jag förkovrar mig i kreativa bloggar, bilder, tar egna bilder, dricker ur min underbara kopp med rosor på. Fixar en present, ost och vin till kvällen. Jag skall ta ett skönt bad med, Ygor skall ta Maya, njuta av mina tre olästa tidningar, Elle, DV och Your life. Hur skall jag hinna med...haha. Life is hard..(:

Här kommer lite sköna bilder från veckans försök till att vara kreativ.
kakfat från saronkyrkan, Blå mocckajacka från saronkyrkan, Kappa
från Monki ( Rea), havsinspiration för Maya.

Ha en fin helg

Malama Mana! Malama Mana'o! Malama Mana'o'io! Malama Ke Aloha! ! Malama Ka Pono !It Is Your Mind That Creates This World!- Buddha

Möten som berör

2011-01-23T03:25:00.000-08:00

Jag såg denna fantastiska filmen igår, en underbar short cuts film kan man säga om ni kommer ihåg den, finns även en fransk film som har samma upplägg med olika regissörer. Underbara möten som man blir alldeles upplsukad utav, möten som ofta bara sker när man minst anar det, som kan betyda så mycket, ett kort ögonblick..magi kan uppstå, korta och långa möten i alla variationer. Ofta när man reser så uppståa möten, ibland tror jag att det är ödet, allt bara stämmer in som i fas med varandras öden. Jag hade ett sådant möte på tåget från Göteborg till Varberg dagen innan Maya föddes, alla jag pratade med där jag satt var sammankopplade till mina vänner. Det var spännande. Så om du har tid och lust för en bra film se den....igenkänning och innerlighet är några utav de ord jag kan beskriva filmen som berörde mig djupt.

underbart skådespeleri, snyggt foto och bra regi. Vill jobba med film nu när jag såg den. Jobba med alla känslor, regin, ljuset fotot.

Med en vind från Hawaii....

2011-01-16T06:00:00.000-08:00

Tror inte det är sant..skriver idag igen..något måste ha hänt, vinden har vänt..mer inspiration till folket. Jag pratade men väninna som skall resa till Hawaii. Blir så inspirerad och givetvis längtar jag tillbaka dit..alltid.
Jag tog ett uppfriskande bad och gjorde ett altare med saker från Hawaii. Använde min underbara hawaiianska tvål. För att beskriva känslan och hur dom tänker så ska jag skriva ner texten som stod på tvålen..

Pacific Moon

"Hoku"

Use your heart to navigate threw lifes journey and be blessed with every step.

All of our products are inspired from Hawiian living and culture.

We hope you feel a sense of Hawaii everytime you use he products...

Malama pono...

Vill även visa mina kärlekar....

I rosens tecken och en smula tankar

2011-01-15T11:59:00.000-08:00

Jag sitter likt en författare och undrar vad jag ska skriva om...när jag äntligen har tid så står det alldeles still..har tänkt på en massa bra och roliga saker jag skulle skriva om, kanske är det för att vi har en två månaders bebis..hihi och att den tid och kreativitet som fanns helt plötsligt fick sig en annan vändning och egot fick lägga sig, för att sova en tid för att sedan vakna upp och blomma upp på nytt. Att som nybliven mamma anpassa sig, jag pratade med min syster idag och hon sa att det är bara att andas och se att detta är en tid av omvälvning. Jag har förstått att det är helt normalt att tänka så här, ibland orkar man inte..då är det bra att vara två. Tänk vi är inte ensamma, alla mammor och pappor i världshistorien som har klarat av det och gör fortfarande. Maya är våran bästa läromäster i tålamod och närvaro. Vår älskade dotter som kom till oss för att lära oss en massa bra saker. Jag tog en uppfriskande ensampromenad och pratade med min storasyster, alltid skönt att bara gå och prata om livet, jag gick helt andra vägar än väntat, vi pratade om andliga saker , Dalai Lama och om bra flöde, då hittade jag en tjogolapp på marken...a sign. Så tack ni däruppe eller vilka än det är för att man får lite tecken. Tolkas hur det vill men kul var det i alla fall. Jag är så tacksam över Maya och Ygor, vår lilla familj. Tacksamheten över en enkel 3.5 checkisk öl och en räksmörgås..haha. De dagliga promenaderna i stan, Hemköp och Netto..det lilla enkla livet som är bra att bli glad av. Mina femton år av resor och strapatser har tagit sig en annan form. En lärdom i att vara här och nu, närvarande. Att få barn lär mig så mycket, livet blir liksom mer på riktigt, för mig i alla fall. Alla har vi våra olika verkligheter, alla är bra på sitt sätt. I veckan träffade jag min kära mor, alltid lika fint. Mina systrar likaså och syskonbarn. Jag har en alldeles färsk DV som jag skall läsa, insupa varenda litet ord , mode, färger och inspiration. Nu lyssnar jag på smattret av smått regn och Mayas små gurgelljud, skönt att det är tyst, så tyst det kan bli. Jag skall försöka att gå på stillhetsmeditation igen, total tystnad och stillhet, jag skulle kunna sitta i flera timmar och meditera. En helt vanlig Lördag i all enkelhet, räksmörgås och checkisk 3,5 öl, det är livet det.

Mot ljusare tider och nya möjligheter

2011-01-03T07:53:00.000-08:00

Nu äntligen så är jag tillbaka till att ha inspiration för att skriva på min blog igen. Det var som sista tiden på året, man ville liksom att året skulle gå och sen vakna upp till en ny positiv dag, nytt år, ljusare tider. Att andas ut den sista tiden av intensivitet som denna höst har varit, in kom nya vindar, ny energi, härligt. Jag ville ha allting i ljust, vitt helst, glitter och glamour...en dold förträngd önskan om flärd kanske..hihi. Eller bara en naturlig förklaring om att det är ett nytt år, då vill man automatiskt ha ljust, våren som kommer, gärna nya kläder och skor..nytt..nytt. Jag ser tillbaka på året som gått och är så tacksam, så mycket fint som har hänt och inte minst att ha fått en liten dotter. Som just nu snarkar på min mage...zzzz..snusande...så mysigt. Då gör det inget att man luktar kräk, den där sura lukten på alla möjliga ställen som dyker upp..det väger liksom över då när man hör det. Mammaskapet som sakteliga landar, man är som ihopväxta på något sätt, vare sig man vill eller inte, som en enda stor organism. Ibland delar sig organismen och pappan tar vid, bildar en ny organism..filosofen tog övertaget en liten stund här. Nyåret var mysigt med ett lugn och mycket god mat, vår vän Kim var här och delade med sig av sin glädje och delikatesser. Jag har laddat upp med lite inspirerande bilder, fina gåvor som folk har gett oss, till Maya. mer av inspiration, ett mantra som gärna får upprepa sig varje dag..som igår tex var jag hos min väninna Bibbie på Brännö, en fin stund i det vackra landskapet och hennes mysiga lugna hem. Känns skönt att ha tagit steget att ta mig med Maya själv, första steget var Haga, sen linn´e,sen stan och sist Brännö, i morgon Alingsås...kanske till sist Brasilien..vilket jag hoppas på. Ygors familj måste ju få se lilla Maya. Vad önskar jag då in för detta nya år, pengaflöde, hälsa för alla omkring mig, glädje och en massa spännane saker som tex nya projekt framöver, intressanta möten och allt gott som bidrar positivitet för allt och alla.

Julkänslor, Kobra och Jane Austen, en enda stor mix av inspiration.

2010-12-22T11:59:00.000-08:00

Just nu tittar jag på en serie som heter "Emma " av Jane Austen, så där oskyldigt allting på den tiden verkade det som, blommiga härliga kläder, alla dricker te och ser så där förnöjda ut. Det där typiska engelska som bara finns som jag gärna skulle vilja uppleva en gång, att få jobba med en kostymfilm och kika in i kostymförrådet och bara njuta..ända sen jag var liten och låtsades vara en balettdanssös så har jag älskat att klä mig i olika vackra kläder, alldeles för stora skor och vara i en fantasivärld, kanske var det därför jag sökte mig till filmens värld vid vuxen ålder.Vi gick ofta på balett när vi var små, då kunde jag njuta av de där minutrarna innan då musikerna övade innan själva baletten började, ridån gick upp en magisk värld utspelade sg i ca tre timmar...svansjön, den svarta svanen alla vita svanarna..Jag önskade att alltid få gå in i deras kostymförråd och bara bli kvar där och nästan smyga omkring i magins värld...Kobra var ispirerande likaså med ett fint porträtt av Elaonor Coppola som gjorde fina bakomfilmer både till sin man Francis Coppola men även till andra storfilmer. Hon kom liksom lite i skymundan av hennes store man till regissör, fint att se att hon lyckades som kreatör och konstnär till slut. Never give up som Dalai Lama säger, det får jag tänka på när Maya vår lilla ängel har sin kvällsceremoni...att äta två tre gånger innan hon kan slappna av och skrika på grund av magen som krånglar i två till tre timmar. Allt är visst normalt enligt alla på BVC..sa en sån där riktig barnmorska som pekar med fingret och vi unga föräldrar tittar på och säger ja visst så är det..dom är våra gudar eller gudinnor, vi tror på dom och tillber dom nästan och hoppas att mirakel skall ske. Vi sprang på en nybliven mor som vi mötte på Östra sjukhuset..som hade en dramatisk förlossning som även förlorade sin livmoder i 25-års ålder vid förlossningen...jag såg att hon var glad idag, det värmde i hjärtat, jag kom ihåg våra morgonstunder av samtal om hur allting blev ...om livets olika vägar och om tacksamhet. När jag berättar om hur min förlossning var idag för en barnmorska så kan jag fortfarande känna en sorg om finns kvar, påminnelsen om det som är skört i livet Jag skriver rätt utifrån hjärtat och blandar allting, summa sumarum så är jag en lycklig mamma till en liten ängel som växer fint och hon ha en underbar pappa som just love her. Jag vet att den kreativa sidan hos mig alltid finns där och att min fantasi som att smyga in ett stort kostymförråd också kommer finnas kvar, barnasinnet det förlänger visst livet. Nu vaknar Maya..dags att avsluta...god jul...

En stund av kreativitet och tacksamhet

2010-12-17T02:23:00.000-08:00

Jag har en sovande snarkande bebis på min mage, jo hon är så liten att hon faktiskt kan sova som en liten boll och jag kan fortfarande skriva några rader på min blog. Små små saker i vardagen för en mamma mitt i amning och blöjbyten som förgyller livet. Yes hon sover djupt, vem skall jag hinna ringa först..svara..oj jag glömde att svara på mail..det får bli ett kort mail trots att min väninna skrev ett helt A-4...haha. Dom som ej har barn har ju tid med sånt, det hade jag också för ca sex veckor sedan. Anpassningen från att ha rest i ca 15 år till att vara mamma och en liten själ om behöver mig dygnet runt. Som en liten fågelunge som skriker efter mat...ohhh lilla du jag kommer, mamman flög och hämtade mat och mättade sina ungar. Dom är så hjälplösa dom små. Visst har jag kännt och känner en frustration över att ej kunna avsluta det jag har påbörjat..jaha vart var jag nu då, hmm..jag kan gå in i ett rum och stanna upp för att komma på vad jag skulle hämta eller göra. Minnet blir fragmentariskt det med, beleive me. Trodde jag var lite ego och onormal när jag ville ha ensamtid och kunna gå i affärer, eller bara vara för mig själv, men alla mammor och pappor känner så, helt normalt, jag är normal, vad bra. Igår tog jag mig en kvart till att fotografera som jag tycker så mycket om, fick bli inomhus, men det gav mig mycket den lilla stunden. Jag vill dansa, få massage, andas mer frisk luft, göra mer saker med ygor, träffa mina vänner och familj. En dag i taget, andas....snart vänder det, ljuset kommer tillbaka och vardagen likaså. Alla tomtar, glöggaftnar, och överkonsumtionens tid är snart över, nya tag, ny energi och nya drömmr hägrar. Allas förväntningar på det nya året..vad ska ni göra på nyår.hmmm svar vet ej. Äta god mat och drömma in bra saker, hade gärna gjort en ceremoni som jag och min vän Bibbie gjorde en nyår. Att min familj skall få vara frisk, ha en fungerande ekonomi och drömma in roliga projekt. Livet är ett mirakel och Maya likaså, är så tacksam varje dag jag får vara med henne, insåg i min journal igår hur nära det var att hon ej hade fått leva...är glad över min intution som mamma att jag lyssnade på min kropp den dagen. Instinkten hos alla mödrar den finns där hela tiden, spelar ingen roll om vi bor i grottor eller i en modern lägenhet, det får man vara glad över. Nu skall jag ringa min gamla mormor som jag önskar få träffa snart. Min älskade mormor, det var allt för mig den här gången.

Josefine

Far faraway land och julkänslor

2010-12-05T12:27:00.000-08:00

Jag har trots som nybliven mamma en längtan till far away land...värmen, det turkosa vattnet, delfiner valar..ja kanske en helt normal känsla när vintern slår in. Jag har tittat på Travel channel nästan hela kvällen, sett ett program om Söderhavet. Pippi långstrumps pappas sjöfaravatten..böljande blå vatten, leis everywhere, hula hula och laid back people. Jag myser och njuter av mammaledigheten, hur det nu kan kallas ledighet..för det är ju ett heltidsjobb...haha. Härliga svängningar varje dag, ingen dag är sig lik den andra. Denna natten var lugn och fin, fick till och med sovmorgon två timmar extra. Underbart, dagen blir liksom enklare och roligare på alla sätt. Snällare. Igår var det en rolig scen som utspelade sig, Maya åt på vänster bröst, Ygor pumpade det andra...Maya kräktes precis innan dess på Ygor för ungefär 30:e gången..kände mig som en ko..haha. Vi har firat andra advent i lugnan ro, hunnit kika på haga julmarknad, Ygor har tränat. Nu ligger både han och Maya och sover. Egentligen borde jag också sova..med tanke på att man är vaken mycket på natten. Men jag vill skriva och titta ut och se alla ljus, juleljus i haga. Dricka lite glögg och känna julen närma sig. Jag tänker på när vi firade en jul i Alingsås, alla vi syskon saknde julstämningen med tanke på att det var plusgrader och ej snö...vi frågade oss alla..känner ni någon julsämning? Nä inte jag heller, alla hade panik..men stämningen kom til slut..säkert med Kalle Ankas jul vid klckan 15:00..som är så heligt och en liten rolig tradition. Lika heligt som kyrkan för det troende. Vår nya tids generations kyrka, Kalle Anka. Roligare.

Aloha till er alla

http://vimeo.com/channels/thebluecontinent

Första adventsmyyyys och en liten Maya på bröstet

2010-11-28T03:30:00.000-08:00

Glad första advent

Så var det första advent och snön ligger vit på backen, vad mer kan man begära. Min känsla av att skapa jul och mysstämning..oj hur skall detta gå till då vi är nyblivna föräldrar och Maya som är som en uggla, vaken mest på nätterna och sover på dagen..haha..säger jag nu men inte klockan fyra på natten då reptilhjärnan spelar ett spratt...sova äta sova..väck inte en björn som sover. Vi ser ut som ugglor..jag och Ygor, lite grå med stora ögon..ibland tänker jag när är nästa natt som vi får sova en hel natt..Ygor sa genast jo när Maya sover över hos en kompis..oj så lång tid. Tror nog mer på en pappa och Anne-mor terapi sova över natten och vips så har Maya sovit en hel natt. Jag har satt ihop min farmors gamla julspel som jag fick ärva, använder den med största försiktighet och skickar en tanke till både henne och farfar. Generationer, arv och att ta vara på varje dag, tacksamheten. Jag hade gärna velat visa Maya för henne, vi hade allt en speciell kontakt jag och farmor. Hon nöp mig alltid mjukt i kinden och sa nu är vi snart lika långa..fastän hon krympte..det var gulligt, hon hade skulios. Hon bakade alltid ett speciellt bröd som ingen annan kunde göra, lagade grönsakssoppa..för det var hennes värld av vegetarisk mat. Tänk vad lukter färger miljöer och minnen är betydelsefulla trots allt. Nu snusar jag på Mayas huvud som ligger som en liten korv eller en kyckling inboad i en tubtop, dom mår visst bäst då, få vara nära, känna värmen. Nu är hon tre veckor idag (:

Snart "normalfödd" eller vad man ska säga. 2300 gram har hon nått upp till. Rutinerna har fallit på plats, tålamodet...nästan likaså..övning ger färdighet säger man ju. Nu ska vi sätta upp julpysslet,det lilla vi har, men det blir nog mysigt ändå. Inget julbak...kanske blir det senare, prio ett dammsuga och sova.

Jag önskar eder alla en fröjdefull första advent...(

Väl ute ur känsloorkanens öga och nybliven förälder

2010-11-20T13:29:00.000-08:00

Jag tror att man måste uppleva att bli förälder för att kunna förstå känslan av storheten och omvälvningen av förändringen i livet, att ett nytt mirakel är fött. Det har nu gått två veckor sen Maya kom till världen, en gråmulen förmiddag klockan 11:34 den sjunde November på Varbergs sjukhus. Det gick snabbt och det var bara att surrender, ge sig hän åt de medicinska och den professionella personal som fanns där. Från att ha trott att jag bara skulle göra ett CTG test så ca 15 minuter senare är man förälder till en liten..mycket liten dotter på ca två kilo. Det var min största farhåga, att gå igenom ett akut kejsarsnitt, att vara vaken under en operation. Men med min mors hjälp så kunde jag slappna av, Ygor var kvar i Göteborg..jag skulle ju bara hälsa på min mamma och syskon. Han fick i ilfart skjutsas ner till sjukhuset. Väl klar med operationen och Maya som var ganska så låg i sitt socker och icke tillräckligt med näring möttes han av en ganska så hög Josefine..cetogan..tio gånger starkare än morfin och en liten dotter. En helt ovanlig Söndag som jag brukar säga. Maya åkte till Neonatal med ambulans till Östra sjukhuset, vi tio timmar senare..den känslan av att få se sin nyfödda dotter var som himmelriket, en ganska speedad Ygor for omkring i rummet, adrenalinet var på topp. Jag låg mest och svamlade och kände inget från magen till tårna. Väl uppe på Östra kunde vi få se henne igen, uppkopplad till max kändes det som. En tid av känslor, utsatthet, förundran och lyckorus samt läkning hade börjat. Historier från alla håll och kanter, vandrande havande kvinnor som vaggdade omkring i de gråvita salarna..allas utsatthet av av att inte vara hemma med sina små mirakel, väntan på att få åka hem. Jag var itudelad och fick sova själv en del dagar, längtan till både Ygor och Maya..bearbetningen och healingen av det som hade hänt. Magen som försvann på tio minuter...snuvad på konfekten..jag älskade min gravida mage, vi som hade skrivit förlossnningsbrev..ilussionernas önskan av en en normal förlossning. Komiskt nog hade vi varit fyra dagar tidigare på Östra för en infoträff om förlossningen...så allt har väl en mening. Denna fantastiska personal som förstår alla vilsna nyblivna föräldrar, som både var förberedda och oföberedda på det öde som väntade dom. Dom blåa rockarna, ljuset, lukten av sjukhus, alla apparater...som pep hela tiden, lycka och sorg om vartannat. Vi var där i fem dagar sedan kunde vi få komma till Mölndlas sjukhus för tillväxt av Maya. Ännu en flytt, ett nytt sjukhus..andas..djupt, gråten som ständigt fanns där, ärret..Jag ser dessa rader som en terapi, ett sätt att bearbeta alla känslor, få luft. Jag tror att det kommer ta sin tid att förstå, anpassa sig, oss till allting, för mig tar det tid. Mölndal var en fin tid, en skola i både förädrarskap och amning, funnit nya vänner som är i samma situation. Samtalen, glädjen, tårarna som kom och gick, allas olika upplevelser, trötta ögon, ömmande bröst, allt som ingår i en ny mammas kropp, pappans lycka och en del frustration över att inte kunna hjälpa alltid. Sammanlänkningen av den nya familjen, de nya rutinerna, tiderna, var tredje timma sondmatning, amma, blöjbyte, lite som att jobba på bandet kan jag tänka mig. Ljudet av förlossningen på våningen ovanför, skriken, tystnaden av den sista krystningen..dags att vakna igen till en ny dag av nya rutiner. Morgonens samtal i våra amningstsolar om sondmatning, kiss och bajs..amningsvikt nakenvikt, gram...önskan om att få åka hem. Vi delade en vecka tillsammans, vi och två andra par. Vänner för livet. Delaktighet och förståelse. Veckan närmade sig sitt slut, vi fick äntligen åka hem, elva dagar senare ,hemsjukvård för Maya. Nu sitter vi här inboade och har det mysigt hemma, landar mjukt och stilla, ute är det kallt och den första snön föll vit på marken. Tacksamheten över livet, vårt lilla mirakel och att allt gick bra. Vår oändliga resa av familj har bara börjat och tjusningen av torka bajs och kiss som bara är gulligt...tack universum för Maya.

Allt från Galapagos fax till östra sjukhusets katakomber

2010-11-04T22:44:00.000-07:00

Ja då var klockan sex på morgonen och jag känner mig helt nöjd, tankar och funderingar måste ner på pränt.
Ett litet smajl så här på morgonkvisten är inte dumt. Jag trodde nog aldrig att jag hade så mycket att få ner på papper, eller rättare sagt i ettor och nollor..dagens sätt att föra ut information på. Genast kom jag att tänka på att när jag gick i nian så hade vi elektronisk skrivmaskin..way back..känns det som. Berättar jag det idag för någon väns lite äldre barn så tittar dom lite undrande..va? Eller när jag och min syster Johanna var och reste, iförda flip flop bikini och en sarong gled vi in på banken på Galapagos..finns det något fax till oss? Glädjen var enorm när vi såg dessa meterlånga för det var det ibland, meterlånga fax från mamma och pappa. Lyckan gick inte att beskriva. Jag hittade dom för ett halvår sedan, men all text var borta, ett minne blott. Hur kom jag in på det här..nostalgi antagligen. Jag hade ju tänkt att skriva om gårdagens bravader..som egentligen inte är bravader, "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten" känns det för mig i all fall. Vi tog oss till en informationsträff på Östra sjukhuset, vandrande längs katakomber och korridorer.Ygor vi har nog gått fel..tre minuter i fem, vi lyckades hitta en sköterska...vart är vi? Helt fel visade det sig. Väl framme kom vi in för sent och fick ganska matnyttig information om lite allt möjligt. En skön lite komisk barnmorska pratade om det mesta, alla hade frågor om något. En skön line var - Vad tycker ni är bäst?..ska kvinnan eller mannen ringa när det är dags? Det var en man som frågade..alla små skrattade lite, tyckte lite synd om honom då i den stunden. Alla frågor är bra. Att vara i nästan v 35 kan kännas som Armstrong beskrev, för mig att ta sig sig från A till B i vissa lägen. Ja nu är det gjort i alla fall, ett moment mindre. Det är ju frivilligt trots allt (:
Jag har nog aldrig kännt mig så otymplig i hela mitt liv som nu, att ta sig upp från soffan kan vara ett Åhhhhhh heeeej. Lite som min farfar när han skulle resa sig, han tog liksom sats och hade en liten startsträcka på några meter, det slutade oftast bra. För mig går det också bra, bara lite kraft som behövs och en man som är förstående och som gärna hjälper till och det har jag. Måste vara intressant för mannen att se sin kvinna förändras totalt under dessa nio månader, humöret som är som en drake, fräääs gråt och skratt. Om nu drakar gråter och skrattar dvs..fräser gjorde dom nog i alla fall. Kroppen som totalförändras. Symptomen behåller jag för mig själv..haha. För allas intresse så ska vi tvätta idag..haha..få besök av Andrea och hennes barn, vi ska ta hand om dom i några timmar,barnen alltså hihi..Alltid härligt med besök av mina gamla ö-vänner, det händer ganska sällan, men det är inte det som räknas, tiden av kavalité då vi ses är det som räknas. Jag vet själv hur det var när jag bodde på Brännö, minuterna var planerade in i det minsta detalj..en gång var jag kvar en hel månad utan att åka till stan. Då var jag en riktig ö-bo tyckte jag, lite sport liksom. Femman nordstan var helvetet..nu är det helt okej, kan lätt vandra genom nordstan och andas lätt. Håller mig till en sida fortfarande men kan ändå njuta av titta i affärer. Hoppas på att besöka Bibbie, också en ö-vän som arbetar på regnbågen. Tidsoptimist javisst (:
Insåg att detta inlägget blev långt och rätt från hjärtat, blir liksom bäst då.

Längtar efter dagens första pepparkaka med ost och smör, det är jättegott för er som inte har provat det. Det är ju jul trots allt snart..här i haga är julkänslan redan på en hög nivå, allt gott till er.

The last airbender och att hålla sitt fokus

2010-11-01T18:55:00.000-07:00

Så har man sett " The last airbender" en fantastiskt fin film att kunna samverka med jordens element, att hålla balansen i världen. En mycket ung mans öde som ställs på spel då han får prövningar för att bemästra de olika elementen. Jag fullkomligt sögs in i energin av alla dimensioner, 3D, sagan, magin och ord som norra vattenrikets andar...månanden som syrdes av det södra vattenriket, vars styrka var en ung kvinna, prinsessan som höll energin uppe med hjälp av månanden. Detta låter hur flummigt som helst, men ser man filmen så är det hur naturligt som helst, och har man dessutom lite dragning och kunskap om elementen som jord, luft, vatten, och elden, andevärlden så förstår man precis vad dom pratar om. Jag kände en tår falla ner för kinden då avataren, den unge mannen pratade om balansen i världen och då hans folk hade besegrats av eldnationen...kan vara extra hormoner som flödar men det gick liksom långt in i min själ, kanske ett oförglömligt minne någonstans eller en påminnelse av vår tids värld. Hur obalanserad den är och alla krig som pågår. Jag tänkte att det fokus dom hade som kunde styra elementen kunde jag avända som mitt fokus i min förlossning, då skulle det bara säga svisch som min barnmorska sa när barnet kommer ut genom förlossningskanalen, man kan ju alltid hoppas att det blir så. Intentionen finns där att använda det fokuset och den kraften. Tankarna går till förlossning som snart komma skall, kan egentligen ske när som helst. Barnet är färdigutvecklat och göttar sig bara nu inför den dagen som hon behagar komma ut. I morgon har jag bestämt mig för att vi ska se en profylaxfilm, skriva det där berömda fölossningsbrevet som visst är bra att ha med. Förberedelser till max, man kan ju alltid försöka, ett sätt att hålla sitt fokus. Jag blir så glad att såna här filmer skapas, att det finns plats för magin och fantasin, speciellt i dessa ganska dystra mörka tider som kryper sig inpå huden. November, månaden som gud glömde känns det som, man inväntar bara julens pyssel och NK:s julskyltning, ett sätt att fly det lilla grå, tristessens tid och vetskapen om att mörkret kommer stanna här nu för ett tag..tills mars i alla fall. Tänd mer ljus, se mer bra film, umgås med vänner och familj, bjud in ljuset på alla sätt.

http://www.thelastairbendermovie.com/

Happy birthday och barnvagnsinköp

2010-10-30T05:52:00.000-07:00

Tänk att man tycker det är så roligt att fylla år, trots att jag är 36 år så älskar jag att fylla år, få fin frukost på sängen av min kära. Sova räv som ett barn och vakna upp till det och få present. Jag sov hela natten..det var ett himla tjat om mina sömnrubbningar men det är så härligt när jag väl sover bra som inatt. Dagen blir liksom på ett helt annorlunda sätt, känner sig mer vaken och klar. Efter den fina frukosten på sängen så tog vi oss ut till hjällbo, ett myller av fin frukt och människor från alla världens hörn, som att vara utomlands fast bara tjugo minuter från stan. Vi fick äntligen köpt en barnvagn, sitt och liggdel, babybilstol och en babybjörn. Den är röd och svart endast använd i fyra månder..alltså vilket kap, vi är så nöjda. Vi räknade ut att vi har sparat ca sex tusen kronor på detta köp,om vi skulle ha köpt allt nytt som det faktiskt nästan är. Begagnat känns rätt och att tillvara på miljön. Som en stor present till oss just idag. Snacka om att gå in i detta med hull och hår, det blirvisst så, jag trodde nog aldrig det. Känns härligt. Jag som troddelänge att jag bara skulle ha en hund och arbeta som polis..haha..faktiskt sant, sen ändrades det vilket är skönt. Ja vad händer annars, bombhot i Nordstan...vad är det för en värld vi lever i..? Vi ska äta middag ute sen ikväll, ha det mysigt och bara njuta. Dricka alkoholfritt..wow det är kul. Jag längtar ihjäl mig efter rött gott vin...känna den där riktiga smaken av gott vin..alkoholfritt i all ära men det kommer aldrig nära såsom ett bra vin från sydafrika tex. Den dagen den lyckan. Nu är det så mörkt ute..verkligen höstkänsla, det är så härligt att få gratulationer från hela världen, känns som man är där lite trots allt. Bästa var nog från våra segelvänner som just hälsade från Robinson cruise island, senare blir det påskön och till sista Tahiti. Jättetråkigt...haha.

Olika resor på olika sätt, fint det med.

Ha en fin fin dag (:

Spatime på hagabadet och andra spatips

2010-10-28T20:14:00.000-07:00

Underbart att en morgon kunna gå till hagabadet för att njuta av gratisbad och för dom som hade bokat..i tid..njuta av en ansiktsbehandling eller massage. Jag gick dit för att bada och bara flyta i en timme, så skönt för kroppen, tyngdlösheten, känna sig lätt och vara i en fin miljö en stund. Jag gled in i mina medhavda hagabadet tofflor och morgonrock, musiken och lugnet gjorde att jag lätt skulle kunna somna till och sen vakna upp och kanske till och med ha hamnat på en strand långt bort...karibien kanske..why not? Oj vad härligt, inte trodde jag att det kunde bli så här bra. Nja jag halvsomnade och lyssnade på olika roliga samtal i den varma bassängen. Fick en massa frågor från två kvinnor om hagabadet..jag har ju trots allt jobbat där fast för ca nio år sedan, som massör. Två timmar senare kände jag mig en anigen mer avslappnad och tog mig till deras shop ganska så mör, hittade en lotion med jasmin, unnade mig en sådan inför vintern som komma skall, nästan som Hawaii tänkte jag..vad är en lei handplockad på Hawaii..plumerians doft mot en lotion på hagabadet..ja vars en aningen olika men vad gör man inte..haha. Har drömt in en lei av min vän Bibbie som har en resa dit för att simma med valar och delfiner, som arrangerar en gudinneresa, jag gör mer än gärna reklam för hennes och Mias resa till Hawaii. http://www.lifepurpose.se/Hawaii.html Gjorde själv den resan -07 som öppnade upp en massa bra saker i mitt liv, finns att läsa i min blogg. Jag tycker hagabadet är bra för dom som vill njuta av ett lättilgängligt spa mitt i stan, för att bada och ha det skönt. Arken spa är ett snäpp bättre ute på hisingen, med en massa olika rum som ljusterapi, mörkt rum med vattensängar som är uppvärmda, otroligt vacker utsikt över hamninloppet, en rad olika bastu och stilfullt vackert dekorerat i vartenda hörn. Så ja mitt tips är Arken spa, orka ta er med antingen buss eller bil all the way to hising island, skandia hamnen.

Jag anser nog mig vara en stor livsnjutare som lätt skulle skulle kunna ha detta som arbete, testa olika spa och skriva om det, fotografera och beskriva känslan av det...finns det såna jobb? Hihi...ibland undrar jag om jag föddes i fel land kanske, varför föddes jag ej i söderhavet, någonstans där allt det här finns att uppleva. Det är aldrig för sent, mitt tips njut av livet fullt ut!

Äpple, clementin och kanel marmelad

2010-10-27T08:54:00.000-07:00

Ja kreativiteten flödar en regnig dag som denna..whatelse to do.

Recept på denna goda och enkla marmelad.

4-6 äpplen

3 msk apelsin eller clementinsaft

2 dl vatten

500 gr syltsocker ( finns på hemköp)

Rom eller whisky

Kanel

Koka upp apelsiner eller clemetiner.

Låt detta koka upp så vattnet tar smak. Skala sedan äpplena och låt dom sjuda under lock

i 20 min tillsamams med fruktsaften. Ta grytan från värmen, blanda i syltsocker. Koka upp

kraftigt utan lock i 5-10 min. Obs rör om..det bränner lätt vid. Låt svalna och smaksätt med kanel.

Voilá så har du en god äpplemarmelad smaksatt med apelsin och kanel.

I hälsans järngrepp och morgontimmens guld

2010-10-26T22:13:00.000-07:00

I natt sov jag från klockan halv elva till fem på morgonen, måste vara rekord tror jag. Inte för att jag kände ..ohhh nu är jag pigg och utvilad, men hyfsat nöjd med antal sovtimmar. Jag läste en artikel för inte så länge sen om just sömnrubbningar och förstod då att det är helt okej att ta igen sömnen på dagen. Jag är så tacksam för att jag kan göra det. Ja hur mår jag annars då?..känna efter..hmm..fortfarande förkyld, spänner bakom ögonen, hostan sitter som ett järngrepp, stackars Ygor fick lägga sig i soffan i natt för att jag hostar. Insåg att jag faktiskt knaprar i mig fem olika tabletter, varav en är från hälsokosten. Propolis, för immunförsvaret. Känns som en vågskål att vandra mellan vårt vetenskapliga apotek och till den alternativa hälsokosten, alla har så olika värderingar om vad som är bra och inte bra. Jag får nog gå på min intution där.
Ja idag är det yoga, har ej bestämt mig om det är bra att gå när jag precis har kommit ur mitt halsont, halsfluss. Jag vill ju ej smitta någon och ej dra på mig ännu ett virus från någon envis bacill som bara väntar på att gå till attack...kom igen hon är gravid, hennes immunförsvar är så lågt..till attack!
Inser att denna blog blev väldigt mycket om min hälsa, egots morgontid, hallå tyck synd om mig..haha.
Nu är klockan tio i sju och snart kan man ju äta frukost , planerar redan..mmmm..fattiga riddare som är så gott och en god kopp kaffe. Dagens planer då..storartade som alltid. Fixa profylax DVD från bibblan, se till så alla papper är i sin ordning för vårt fantastiska mammapengs system, good law of attraction, försäkringskassan positiva järngrepp. Varje vecka får jag ett veckobrev om vilken vecka jag är i, det är bra för att jag lyckas aldrig riktigt komma ihåg det. Igår stod det att mamman har städmani...allt skall vara klart inför förlossningen..som vad jag förstår är om ca sju veckor..jodå det gäller att vara förberedd..som med den omtalade BB-väskan. Städmanin har alltid funnits där, min kärlek tog sig an detta igår efter min panik av alla dammråttor som bara krälade sig fram i alla hörn. Andas Josefne, don´t let panic women come here..haha. Väskan är fortfarande tom, jag har ju trots allt några veckor kvar.

Veckans filmtips " Somewhere" , en film av Sofia Coppola som är en mästerlig regissör, om jag ska drömma in någon jag skulle vilja arbeta med inom film så är det just med henne. Skönheten i bilden, små detaljer av känslor och färger, ljud och inte minst hennes regi. http://www.youtube.com/watch?v=C9n9hP_LtL8

Länge leve kärleken, so happy together...(:

2010-10-24T11:49:00.000-07:00

Kära läsare

Idag skriver jag från soffan fast inte klockan fyra på natten utan åtta på kvällen, iförd en vit morgonrock och mina innetofflor. Har precis insett att jag har lätt för att inte hålla tätt..graviditets symptom, man kan antingen skratta eller gråta..jag valde att göra båda..ha ha. Fick sedan näsblod och blev en aningen varm, Ygor gick och köpte en pizza och sen kändes det bättre..Vi har kommit hem från det mest fantastiska bröllop någonsin, som i" meet joe black" fast inte att dansa med döden utan livet itself. Min syster Johanna läste ett härligt tal om just den filmen, citat ur den filmen som påminner oss om att följa sitt hjärta, att våga gå sin väg. Dessa citat är mellan Joe black och William parrish samt mellan dottern och William.

" Love is passion, obsession, someone you can't live without. If you don't start with that, what are you going to end up with? Fall head over heels. I say find someone you can love like crazy and who'll love you the same way back. And how do you find him? Forget your head and listen to your heart. I'm not hearing any heart. Run the risk, if you get hurt, you'll come back. Because, the truth is there is no sense living your life without this. To make the journey and not fall deeply in love - well, you haven't lived a life at all. You have to try. Because if you haven't tried, you haven't lived "

"You never know, lightning could strike "

" I want you to sing with rapture and dance like a dervish " jag bara dör när jag hör han säga det, dance like a dervish.....så fin replik och hoppfull.

Själv så hade jag skrivit ner mitt tal och valt ut "äktenskapet" av Kahil Gibran...jag var nr tio i alla tal som skulle hållas...satt som på nålar...nä nu är det väl jag..saken var bara att min faster Lena hann före med denna dikt..ja ja..be cool, alla mina bordsvänner tittade på mig då hon läste upp dikten...men var det inte den du skulle läsa?

- Jodå..sa jag lite käckt..och låtsade vara cool..ha ha..jag improviserade ihop ett tal som jag blev nöjd med, alla tittade på mig som om jag faktiskt hade planerat detta..i slutet så nämnde jag just detta med dikten, skål för deras äktenskap och för dikten som redan blev läst..hahhaahaha..ahhhhh vad skönt jag kunde slappna av.

Dags för tårta och vals, jag och Ygor dansade till och med några hyfsat rörliga danser...sen var klockan elva..ja god natt och tack för mig, jag och syster Johanna gled upp från festens rytmer och baren som skulle öppna. Mitt halsont och nio dagars förkylning plus känslan av att vara höggrravid gjorde sig påmind..vila är bra Josefine.

Nattens rytmer och orkester hördes högt och tydligt vi bodde nämligen precis ovanför, mitt sista vakna minne är jag och Ygor ätandes vindruvor, jag drack roibos te och Ygor pratade om nattens bravader. Jag vaknade sedan kl 09:00 gick ner i pyjamas och innetofflor, drack kaffe med Cecilia som var en tapper heroinna, barnvakt åt Alice, Inas och Oskars dotter, Anna och deras lilla son var också vakna, vi njöt av morgontimmarnas tystnad, ostsmörgås och olika livserfarenheter. Därefter var det brunch på slottet, många tunga ögonlock och svajjiga röster..tack och adjö för oss, sen bar det hemåt.

I morgon blir det vårdcentralen, vila och åter vila. Mycket vätska och en och en annan blog..ha ha.

Gud vad härligt att skriva igen, tidig kväll med Indiana Jones, rörliga bilder på en 42 tums TV är inte dumt.

Försöker att få bilderna så där snyggt inlagt i texten..men det fungerar ej...any ideas?

Kika gärna på nya bilder på bildspelet längst ner!

Stickat på en höstmarknad som såg så fin ut

Tack och hej leverpastej

Ina innan bröllopet

Happy togeteher..lalallala

Ina i spegelbild

Längst, lång och den lilla dvärgen..ha ha

Inspiration of India

2010-10-20T22:11:00.000-07:00

http://indiska.com/default.asp?e=interior

Kahlil Gibran on Marriage

2010-10-20T21:42:00.000-07:00

Kahlil Gibran on Marriage

Lapsang tea, sones and Kahil Gibran

2010-10-20T21:36:00.000-07:00

Another early morning with tea and all around the world thoughts hat make me stay awake..my cold and my pregnacy is reminding me of life itself. I am alive indeed, in the now. Cannot be anywhere else, that is good. The tea is so good for my throat, like cotton, swimming in a warm ocean or on clouds. As I mentioned before we will go and attend my sisters and her soon husbands wedding at an old place, Nääs slott. Ina and Oskar will get married, the stress and final countdown is on the top, two days left..I am preparing myself for a speach, I will read out loud from the book of Kahil Gibran, a great poet with geat wisdom words. About the marriage itself. Ygor is sleeping like a child, recovering himself from a cold as well and his backpain. It is like working in shift, when he is tired I am awake, could be the jetlag from Brasil as well. Somehow in my blog there is always a tone of travelling..don´t understand why..haha. Well it is normal I beleive when you have been home for almoost two years and the winter is aproaching. Maya love you will enter the world of freeeeezing cold and a wind from he north. Poor her, hope this winter will not be as cold as the last one. http://www1.vastsverige.com/templates/product____2173.aspx?prodId=63427

That was all for now my friends, bon voyage wherever you are...

Klockan är 02:50...och jag ligger vaken om natten..gamla reseminnen dyker upp

2010-10-18T18:18:00.000-07:00

Gamla resminnen...som får mig att vilja skriva

Tänk vad spännande att uppleva natten, alla nya ljud, nu vet jag vad det är som låter samma tid, samma bildörr som stängs..tidningsbudet. Det är också ett jobb. Regnet öser ner, jag dricker ett glas mjölk i hopp om att kunna falla till sömns igen..haha. Många goda ideér faller på plats, tror alla stora skapare får sina ideér på natten, man måste liksom vara totalfokuserad då dom kommer. Min terapi är just bloggen, det är det som är mitt fokus, att få skriva av mig och inspirera. Fötterna är alltid lika varma och mitt halsont blir inte bättre. Kom på att man kan faktiskt ha en blogg utan att resa, alla har ju sina olika resor i olika faser, detta är min, vår resa. Jag har rest i ca 15 år och tänker ofta tillbaka på alla galna händelser som jag har har genomlevt, och klarat mig. Allt från att ha liftat från Mexiko till Guatemala med en väninna. Vi ville ju bara spara pengarna..de få som fanns kvar. Samma resa i Mexiko ja då tar vi hand om en äldre mans båt i puellrto Vallarta, upplever mitt första båtliv, VHF radio på morgonen, alla hjälpsamma människor. Vi kunde ha seglat till söderhavet, vi gjorde inte det utan vi mönstrade på en ombyggd fiskebåt längs kusten på väg till Costa Rica. Två veckor av hav och en smågalen kapten som knaprade tabletter gjorde att jag sa en dag - Malin nu går vi av annars kommer vi inte att få det så bra. Mycket riktigt så var det så, vi gick av i rätt tidpunkt i the middle of nowhere i Mexiko, men vi var lika glada för det. Vi fick ju se kusten och delfiner. Ja eller i Costa Rica när jag och min syster Johanna liftade med bandidos...in vino veritas..Josefine nu har jag fixat skjuts till oss..eller när vi åkte med en gammal båt med last som bestod utav kor och mat.. från Ecuadors kust till Galapagos..fyra dagars resa i en lastbåt, samt sovandes i tält. Allt det där kan jag sakna men se tillbaka till med ett leende och tänka, gud vad nce att jag har gjort allt det där. Ångrar ingenting, är dock glad att skyddsänglarna har varit med mig. Mina resor på senare tid som Ygors och mina segelresor är också underbara, inte lika galna vilket är ganska skönt, lika mycket frihet och upplevelser på ett mer tryggt sätt.

Kanske blir man vuxen dårå...Jaha nu är klockan 03:07...nu kan jag nog sova igen, hoppas jag..

tack för mig...zzzzzzzzzzzz

Min resa till valar och delfiner, mina drömmars väg

2010-10-18T12:31:00.000-07:00

Hawaii Big Island 2007

Det hela började med att jag bokade en resa till Hawaii 2007 utan att veta att kursen skulle vara i februari. Jag ”råkade” komma med på kursen..då jag ändå skulle vara där. Vi träffades i ett jättevackert hus i Kealakekua Bay på Big Island. Tre dagar flöt på utan en glimt av delfinerna, ja det är bara att släppa. Vi hade varit vid two steps och letat efter dom, när vi kom tillbaka till vår bay så var dom där. Jag blev medtagen av Mia i vattnet, ganska så stora vågor att ta sig igenom, trots detta var jag i. Ljudet av delfinerna, vattnet, min puls steg en aning. Jag var i samma vatten som the angels of the Sea, vi snorklade oss fram till delfinerna. Hela den uppenbarelsen av delfinerna, glädjen, djupet, oändligheten fick mig att bara släppa taget och jag grät. Detta som jag hade längtat efter i ca 10 år var nu sant, jag var där. Känslan var så stark att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, bara att vara i det, inte tänka, utan känna. Jag öppnade mitt hjärta..

Samma dag så skulle vi ut med båten för att se efter valar med China Mike vår guide. Vi lämnade land och fick en härlig start av Mike, vi bad och tackade för allting, han gjorde en ceremoni. En bit ut anade vi valarna. Efter en tid så närmade vi oss två valar, ett kärlekspar, hannen sjöng för honan. Mike erbjöd oss att gå i vattnet, att simma med dom. Jag hade aldrig kunnat tro detta, att se dom så nära. Jag var bönhörd, gruppen var bönhörd. Min rädsla för djupt vatten hade släppt. Jag gled i havet, ett oändligt djup av universums vackra varelser som väntade där nere. Ur djupet stiger valen upp, långsamt, ljudet av hannen, jag var som i trance. Jag tog tag i Mike vår guide, du behöver inte vara rädd sa han. Tiden stannade, rummet försvann, jag grät, att få vara med om detta är mitt livs största dröm. Honan steg samtidigt upp till ytan, jag såg in i valens öga, så stort att det inte går att förklara med ord, det måste upplevas. Om jag någon gång skulle möta gud och få en uppenbarelse så var det då jag mötte valarna. Efter detta möte så har mitt perspektiv ändrats av livet och en stor tacksamhet till allt levande.

Detta var en början till min val och delfinväg, till allt levande i havet och att följa min dröm.

Bilderna är tagna på Big Island Hawaii 2007 Inspirerande musik och en videolänk

Dominikanska republiken 2008

http://www.youtube.com/watch?v=HM236KQaHnw

Mr Jekyll and mr hyde

2010-10-18T01:59:00.000-07:00

Efter ca tre veckor av funderingar och tagit sats så skriver jag nu mitt första inlägg i min blogg. Tack vare Nanna, min vän som precis blivit mor så har jag fått igång en blogg. Jag är nu i vecka 33 och hormonerna spökar så det förslår. I natt va nog värst, en gravids bekännelser, gråt, svettningar, värmepåslag och öppet
fönster, trots -1 minusgrad....kallt...nej..herregud jag dör av värme. Stackars Ygor..inatt fick han se en mycket gravid kvinna..som behövde mycket stöd. Precis just då ville jag vara i v 39...Maya kom ut till oss, till världen. Nu idag är ja på den ljusa sidan och kan se dörren till ljuset, Mr Jekyll har gått och lagt sig, får sen när han dyker upp nästa gång. Min förlossnigsväska finns, ej packad..syster Johanna sa att nej den packade jag dagen innan, så ni förstår läget, snacka om stress och att vara praktisk. Visst försegår de en massa tankar och förberedelser i mindet och i själen. Helt naturligt. Att boa in oss, att se till att allt finns, det liksom bara kommer naturligt. Sållandet av allting, vad är viktigt just nu. Dagens praktiska detaljer, köpa ballerinaskor på Hm, gärna online..haha. Räkningar, logistik inför bröllopet i helgen. Vi ska ju på min systers bröllop på Nääs slott, ska bli så lyxigt, bo i ett 1800-tals rum i vitt och blått, avnjuta en underbar natur och inte minst ett hejdundrande bröllop.

Välkomna att skriva inlägg, kommentarer, tips och bara säga hej. Som sagt bloggen är under utveckling, mer bilder och upplägg kommer inom kort.

Varma (hormon) hälsningar, Josefine